Jag är så trött hela tiden.

I ett vakum.

Kort uppdatering.

Jag bor hos min lillasyster för tillfället.

Det innebär att jag förutom en massa jobb & skola också denna vecka

har barn.

En tioåring som inte vill göra sin läxa.

Hittils har allt gått bra & jag slutade tidigt igår, tog med mig jobbet hem

för att laga mat och styra sånt man ska göra när man har en annan än sig

själv att se om.

Han är stor & tuff och vill inte ha hjälp med nånting.

Kan själv typ.

Sen när det blir sent och är mörkt så kommer han in till mig och frågar om

jag inte vill komma till hans rum en stund & lyssna CD bok med honom tills

han blir trött.

Stor är ändå ganska liten :)

Jag får ganska lite gjort dessa dagar, och det är enbart mitt eget fel.

Jag är ofokuserad och dagdrömmer i stället för att samla mina tankar och

ta tag i allt jag måste göra.

Jag ser dyrbara minuter rinna förbi och jag gör ingenting åt det.

Tumme ner.

Jag vill printa ner ett par rader om farmor Mary som gått bort vid 89 års

ålder.

Jag har kännt henne en lång tid.

Jag minns så väl när hon verkligen accepterade mig.

Vi var på middag hos henne tillsammans med Anders & Linn, bör ha varit

sen höst 2003.

Jag berättade att jag var i uppstarten av det som skulle bli mitt företag

och delade alla planer om min framtid med henne.

Då och där blev jag accepterad på riktigt.

Att göra någonting vettigt med sitt liv, ha ett ordentligt jobb och försörja

sig själv var viktigt för henne & hennes generation och att också göra allt

det där på eget bevåg var en rejäl stjärna i kanten.

Rest In Peace.

Jag har bokat om ett viktigt läkarbesök jag skulle ha haft i morgon.

Än så länge, peppar peppar så känner jag mig i hyffsad form så jag tror

att jag kan vänta tills efter jul och alla helger.

// Melinda