Hittade ett fint ställe längs älven vid Tullars, en gömd skatt.

Sen betade jag av ett par timmar på kontoret och avslutade kvällen med

ett gym & spinningpass.

Första träningen på 11 hela dagar.

Igår när Lollan slutade tog hon med sig Rally hem.

Jag blev hundledig och drog senare upp och tränade.

Det blev ett skönt gympass som kändes riktigt bra, för att avsluta den

dagen med en middag på Vikingen.

Våran sista "gathering" innan Lina åker.

Idag har jag haft koffeinförgiftning eller nåt för jag har inte riktigt varit

mig själv.

Det har känts som att jag haft nåt på mitt ena ögonlock som suttit där

och gjort det tungt, kan inte förklara men jag har inte på länge, varit så

trött i ögat, bokstavligt talat & bara i det ena.

Skumt, ja ni hör ju.

Linda kom på en morgonvisit.

Jag hade önskat att vi haft en halvdag minst.

Har frågat Robbe om han går med mig på galan till helgen.

Han har ju koll på skjortor, kostymer & sånt.

Verkar inte vara alla killar som har kläder för galor och finare middagar.

Nu är det ju inte bara därför jag vill gå med han, det är ju för att jag vet

att det skulle bli trevligt åxå.

Jag vet inte varför det är så att man inte vill "gå själv" med flera andra

par.

Även fast de är dina vänner och du känner dig hur bekväm som helst i

deras sällskap så är det ändå lite småtrist att vara den där, hjul fem.

Ikväll blir det ingen träning.

När man bränt av två bra pass efter en period av vila så har man en allmän

träningsvärk i de flesta delarna av kroppen.

Å är det nåt jag lärt mig genom år av träning så är det att vilan är precis

lika viktig som träningen.

För resultat, det vill säga.

// Melinda

Till och med små beslut kan kännas stora.

Det beror ju på vilken konsekvens de får.

I veckan har jag matat på en hel del på kontoret.

Jag är i bra fas.

En miss har jag gjort, och den är kanske inte så liten.

Jag har glömt att betala ut lön till mina två familjemedlemmar på jobbet.

När jag väl kom på detta var det tekniska störningar på Nordeas internet-

bank för företag.

Äsch då!

I fredags kväll blev det en prom kring stan och sen ett maratonsnack med

storasyster som bor i Amsterdam, Holland.

Vi pratar ordentligt ungefär en gång i månaden och då finns det ju en del

att säga så klart.

Spännande saker var på g i hennes yrkeskarriär dessvärre sa hon att de

troligtvis aldrig flyttar till Sverige igen.

Så ledsamt och tråkigt!

Jag hade hoppats på att ha dem i Stockholm inom två tre år ungefär.

Fast jag köper alla argument till varför.

Idag har jag jobbat butik och haft lite deeptalk med Robbe.

Uti livet, eller det var mest jag som snackade.

Det är så himla skönt med han att han är så mycket mera sig själv nu än

han någonsin varit.

Lugn men framför allt glad.

Å , nej vi är inte ihop och ska inte gemensamt flytta in i Månsbyn, va ja

vet ;)

Hörde att det sagts så av en person...som fiskar, lika mycket i vattnet

efter fisk som bland bekanta efter skvaller..  (ring mig ist!)

Efter jobbet blev det färgning av fransar & bryn med lillsyrran.

Det är någonting jag starkt kan rekomendera- ALLA - även honom.

Sanning.

Vi har tystnadsplikt, jag lovar :)

I em har jag & Rally vart hos Lollan på kaffe & blåbärspaj.

Rally & Owe är numera lika stora och kaninen visade hunden vem som

bestämmer i det där huset.

Jättekul att se dem busa tillsammans, springa runt & stampa och ha sig.

Nu har jag en kort pluggpaus, prov på måndag igen.

Jag myser av att vara hemma själv på min fritid.

Jag kan vara asocialast i stan när det vart mycket på jobbet & annat runt

omkring.

Jag tror vi surrar med 100 peroner på jobbet varje dag.

Man ska smidigt kunna bemöta en 16 årig tonårstjej, sen en dam i sina

bästa 85.

Efter det kommer trebarnsmamman på 40 och avslutas med snickar Börje

på hans årliga fotvård.

Detta är det absolut roligaste med jobbet, att hela tiden anpassa den

sociala våglängden efter personen framför dig, att få alla olika typer

av människor, men olika förutsättningar att känna sig trygga och bekväma

med just dig.

Antingen kan du detta eller så inte.

Det är en av få saker som jag uttalat faktiskt kan säga att jag är bra på.

Jantelagen - drop ded.

Jag äger!

På mitt skrivbord har jag en hiskeli massa grejjor.

Saker letar sig till min arbetsplats som ett plåster på mig hur mycket jag

än rensar.

Vissa saker hör ju till som Tippex, andra, så som ett strykjärn kanske ska

ha en bättre plats.

I morgon ska jag städa upppå kontoret om jag känner att jag hinner.

Beror på om det blir en tur utåt.

Det skulle i så fall vara en massa olika saker.

Kul, känslomässigt, skönt & nyttigt.

Det tar emot lika mycket som det lockar.

Om inte så för att säga hej till henne & spendera tid med vännerna.

// Melinda

Detta har hänt:

Kylskåpet hemma hos hyresgästen går sönder.

Massa mat slängs & en felanmälan görs, det är sommar.

Vaktmästaren som kontaktats kommer förbi ett par gånger, tittar &

suckar, har alldeles för mkt just nu men sen...

Veckor blir månader.

Slutligen så lessnar hyresgästen på att få vänta att felet skall åtgärdas

samt att lyssna på diverse olika ursäkter och annat "Jadri Jadri" om sen

och senare.

Hyresgästen skippar denna gång mellanhänder & vänder sig direkt till

fastigetsägaren.

Via mail beskriver denne sin besvikelse över att det dragit ut på tiden

och berättar hur ekomomiskt & tidsmässigt påfrestande det är att bara

kunna handla för dagen.

Fastighetsägaren återkommer omgående och är helt ovetande om hela

ärendet, han blir även oerhört upprörd över hur hyresgästen behandlats.

Han lovar att det ska hända grejjer nu nu.

Redan efter nån dag kommer vaktmästaren.

Han måttar och svär.

Helvetes jävla skit, nu är det ju för fan fel mått på kylskåpet som är

beställt, nu måst vi ju satan å börja såga upp här.

Hyresgästen som befinner sig brevid säger till svar att det är ju ingenting

som vi kan göra någonting åt, det är ju eran grej.

Vaktmästaren är på väg ut när han vänder sig om och säger.....en sak

förresten, har du mailat min chef uti de här?

Hyresgästen svarar ja det har jag, för jag är less och det händer ju

ingenting, vi har fan varit utan kyl i tre månader och du har aldrig tid

och det är bara massa problem hela tiden.

ÄR DU HELT JÄVLA DUM I HUVVE, HUR INNI HELLVETTE KAN DU GÅ BAKI

RYGGEN PÅ MIG JAG KOMMER JU FÖR FAN BLI AV MED JOBBET, FATTAR

DU VILKEN JÄVLA UTSKÄLLNING JAG HAR FÅTT AV MIN CHEF DIN IDIOT!!

Och så fortsätter en 20 minuter lång, hård och otrevlig diskussion där

hyresgästen får försvara sig gång på gång om varför denne tagit saken

i egna händer.

Hyresgästen förklarar bland annat att de skiter i fastighetsbolagets

interna kommunikationsproblem med leverantörer & underleverantörer,

att det kan ALDRIG bli deras problem!

De är kunden, punkt slut.

Hyresgästen har pga sveda & värk (vilket i det här fallet är att en av de

mest väsentliga delarna i ett boende inte har fungerat samt att kostnader

för mat ökat kraftigt under tre månaders tid) begärt ersättning av sin hyresvärd a´3000 kr.

Diskussionen vaktmästare/hyresgäst avslutas när vaktmästaren gapar

att de ska DÅ INT I HELLVETTE FÅ NÅGRA JÄVLA PENGAR, ALDRIG I LIVET,

sen smäller han igen dörren och förvinner utan adjö.

Detta är inte påhittat, det är de facto!

Får det gå till så här?

Fi fan vad jag önskar att jag hade varit den som stått där när flippen

kom, jag hade med glädje tagit en diskussion som man omöjligt hade

kunnat förlora.

Hade detta drabbat mig, jag säger bara....inte nådigt ettrig hade jag

varit, en dreglande bulldog i ansiktet på hela företaget från dag ett.'

Det finns bara en person som vet hur jag kan gå an när jag driver på

en sak, jag tror också bara samma person kan förstå att jag skulle bli

bli grym åklagare.

Inte så lång & skräckinjagande dock.. :)

Nu är jag supertrött...som vanligt den här tiden.

Nattis friends.

// Melinda

Efterlysning !!

Sökes, borttappad träningsmotivation.

Försvann natten mellan Lördag & Söndag, någonstans i centrala Kalix.

Bär mörka kläder, gym & spinningdressad.

Är diciplinerad & fokuserad.

Hittelön!

Ring 070-544 40 55 Melinda

Ungefär så känns det, vars är den?

Jag vill inte ens träna, finns inget sug eller intresse.

Just ikväll kände Sandra precis samma, och vi peppade varandra till

motsatsen, att köpa och äta massa godis istället för att röra på oss.

Vi tänkte att om vi känner oss riktigt riktigt onyttiga kanske vi hittar

känslan - "nu jäklar"

Få se då.

// Melinda

Det blir så onödigt konstigt ibland.

Lugn nu.

Det är ju bara jag.

Sen jag bloggade sist, när var det förresten...så har jag gjort en himla

massa.

Jag har jobbat en hel del.

Vi har fräschat upp våra rum där vi gör hudvård & sånt i med lite ny färg

och en massa schyssta inredningsdetaljer.

Jag lägtar redan tills jag får ta med mig första kunden in i det som är

"mitt" rum.

Alla rummen blev precis lika bra som jag hade hoppas på men Sandras

varma Afrika inspirerade miljö är nog vassast, som hon själv sa : vem

skulle INTE vilja komma på massage hos mig nu liksom ;)

Jag vill hemskt gärna själv vara kund på våran salong och få massage och

en massa annat.

Vi som "ger" så himla mycket behöver åxå "få" ibland.

Jag har en massa grejjor kvar på jobbet som jag vill göra men alla vet ju

att Rom inte byggdes på en dag, så en sak i taget.

Igår började vi kvällen med en liten förvärmare på salongen där vi la

make på några heta modeller från stan   

Sen gick vi ner på det lokala för en tjejjig föfest.

I en konstellation av brudar jag inte tidigare umgåtts med hade jag en

rackans trevlig kväll.

Som jag lovat mig själv pep jag hem tidigare med hundarna och somnade

glad & lite lätt snurrig.

Idag har jag bara gjort nytto grejjer.

Tvättat, pluggat, röstat, promenerat & fikat...och fikat...och fikat.

Det kvalar ju inte in som nyttogrej precis men gud vad svårt det är när

man sitter och läser och tänker, och skriver och tänker lite till att inte

känna att man måste småäta mellan varven.

Hur skulle det gå för mig och jag pluggade på heltid och jämt satt men en

armlängds avstånd till frysen & skafferiet :/

Ikväll hade jag egentligen velat sitta i pålänge med underbara människor

men jag måste måste verkligen göra denna skola bra nu när jag väl har

tagit tag i det.

Så jag övervägde, och beslutade mig sen för det enda rätta, att stanna

hemma och läsa på.

I morgon är det första dagen på en ny vecka som jag ser fram emot.

Inte av någon särskild anledning.

Jag hoppas på några bra gympass, att få se Robbes nya bil & det går bra

på mina två prov.

Sen hoppas jag att vi får en lyckad kampanj med Kaneboklubben.

Jo jag har ju provat en sån där spikmatta idag.

Men oh my, vad ont det gjorde!

Det gör ont i min hud fortfarande, känns som att jag bränt mig typ.

Svider.

Några bilder från min helg slänger jag iväg till allmän beskådan.

Don´t hate me =)

Nu är det sista omgången läsning för ikväll.

60 sidor.

Sen ska jag bevaka valet.

// Melinda

Jag ångrar visst saker.

Som jag INTE gjorde.

Jag är sugen på nåt gott.

Tog en kaffe i stället.

Får se om jag kan komma över viljan att äta nåt sött, troligtvis ej.

Jag vet ju att jag bara vill ha socker för att jag är trött.

Glass kanske, känner mig varm för ovanlighetens skull.

Gårdagens träff med vännerna var så där som det bara är - Lovely!

Spinningen med Lotta var ett av de bättre passen, hög musik, allt

klart & tydligt, pepping, dunkadunk- låtar och inga jädra fläktar i

trynet.

Jag har aldrig fattat det där med att folk beklagar sig på att det är

varmt & svettigt i en spinningsal.

Vad gör man där...liksom.

Jag är hemma hos syrran just nu, hon är på möte så jag är med

Julien, fast han är ute med en kompis så jag är ändå själv just nu.

Syrran förhörde mig lite på det jag ska kunna till veckans prov och

jag hade förvånansvärt mycket koll.

Inte så pass att jag är redo men hyffsat okey, och det roliga är att

jag inte har pluggat någonting alls just i det här ämnet.

Jag har tagit en himla massa vettiga anteckningar på lektionen,

renskrivit, prickat och tuchat direkt efteråt.

That´s it.

Man kommer ihåg en hel del av att bara ha skrivit ner det vid två

tillfällen.

Dock ska hela söndagen ägnas åt plugg, eller stora delar av i alla fall.

Om allt händer för en mening så måste det ju också visa sig inom

en rimlig tid.

Igår och idag har jag fått anledninga att fundera om saker och ting

kan visa sitt syfte omedelbart.

Jag har fått några intressanta mail och två heta tips från min om-

givning.

Kanske kanske får jag inget magsår innan jul ändå, det vore en fin

julklapp.

I morgon hämtar Sandra mig baki 07, vi ska äta frukost på hotellet

sen sparka igång med salongsrenoveringen.

Första stop blir ett besök hos "IdolChris" på Wiklunds (där fick du!)

Vi ska måla, fejja & grejja hela dagen.

Att det ändå inte är så lite att göra har jag börjat förstå men jag

lever ändå i tron att vi ska hinna göra allt vi ska inklusive en tripp till

happis.

Lördagen blir späckad.

Jobb 10 till 20 sen mat, dryck & "sminkmodella" på Before mellan 20-22

tillsammans med kollegor & vänner.

Hoppas vi blir många trevliga tjejjer där.

Du kommer väl?! ;)

Nu ska jag ägna mig åt lillgrabben som just kom in.

See you!

// Melinda

Jag saknar tryggheten.

Känslan av att allt ordnar sig.

Fotfäste.

Igår berättade Lina som jobbar hos mig att hon flyttar till Stockholm med

sin kille som inte vill bo här. 

Älskade lilla Lina, det är en stor förlust och det ger mig en hel del problem

att lösa.

Hur det än är önskar jag henne all lycka.

Redan igår ringde en salongschef från stockholm och skulle ha referenser

på "min" tjej.

Surt kändes det, som fan, med jag kunde ju naturligtvis inte mer än ge

henne all cred hon förtjänar.

Så nu är det jag och Blad kvar.

Jobbet med att hitta en ersättare till Lina får vänta för jag har helt enkelt

inte den tiden just nu.

Någon större förhoppning att hitta en hudterapeut har jag inte men inom

kort måste jag ändå finna den där rätta personen som jag kan lära "allt

jag kan" i åtminstonde butiken.

Jag och Sandra är otroligt sårbara just nu när vi ska klara hösten och ev

till och med vintern på två.

Vi får absolut inte bli sjuka till exempel.

Tips på den där superduktiga tjejen med en säljande personlighet som

gillar att lära sig och att ha kontakt med människor, emottages gärna.

( melinda@hudverket.se  )

Annars då?

Idag har jag träff med gamla gänget.

Det kommer blir en riktigt mysig kväll.

Vi ska mötas upp på TC där vi ska köra ett alldeles eget spinningpass

efterom Lotta strax blir instruktör och hon vill använda oss som försöks-

kaniner ;)

Sen dusch, bastu & uppsamling hos Anna för mat och snack.

Längtar.

Igår på spinningpasset tog jag ut mig till mitt max.

Jag är helt säker på att jag under den sista låten nådde höjden av den

puls jag överhuvudtaget kan komma upp i & jag låg där i flera minuter.

Natten har passerat i feber och frossa som jag alltid får när jag lyckas

pressa mig själv till gårdagens nivå.

Det känns i kroppen idag.

Jag klarade på vippen av att svara på ett mess jag fick när jag lagt

huvudet på kudden, jag tittade på klockan och är säker att jag somnade

innan kvart i tio, helt färdig.

Jag ska strax äta lunch och sen gå ut med Jonna & hundarna OM de små

nu går med på att sticka huvudet utanför dörren i det här vädret.

// Melinda

Min största rädsla.
Att aldrig bli hel igen.
Sarek.
  
Just nu känner jag absolut inte att det är självklart att jag fixar det.
Pluggandet, suck!
Fast jag behöver bara ägna en tanke på min storasyster så vet jag att
om jag gör mitt hälften så bra som hon gör sitt så kommer jag undan
med bravur.
Hon är en inspirationskälla, no doubt.
I vilket fall så har jag lärt mig mer på tre veckor än på flera år och det
är inte bara ett måste utan en kunskap som jag gärna bär då jag finner
allting högst intressant.
 
Val till helgen.
Den som inte flyttar sitt arsle till vallokalen och röstar kommer jag
blankt att se ner på å det grövsta.
I en demokrati är det våran SKYLDIGHET att rösta.
Medbestämmandet bygger på att vi väljer att delta.
Jag blir allvarligt oroad över en speciell målgrupp - unga killar, som ser

valet som nåt man lika gärna kan skita i.
" jag är inte insatt" är ju en vanlig fras man får höra när valsnackande
kommer på tal, och missförstå mig inte, jag tycker det är lika boring
som alla andra, men det är inte för mycket begärt att vi en gång vart
fjärde år då faktiskt "sätter oss in" i vad fasiken vi själva vill med vårt
gemensamma samhälle.
Man kan ju för att förenkla det börja med att bestämma vad man vill
för sig själv och den egna livssituationen.
Alla har åsikter, och att inte rösta är ingen protest, att rösta blankt är
däremot en rungande protest.
Så jag hoppas ni är med på söndag.
 
Idag har jag bytt gymträningen mot en helt magisk kvällspromenad.
Jag är glad att jag helt villkorslöst kan rucka mina planer när annat
dyker upp.
Det har inte alltid varit så.
Jag läste själv ett blogginlägg som söta Emma hade skrivit för en tid
sen.
Hennes ord var lika mycket mina.
Det är skönt att veta att man till och med i de mest ensamma stunder
ändå aldrig är helt själv.
Alla har sitt kors att bära.
 
Så...Idol i morgon.
Det kan bli det första och sista program jag ser av serien i år.
Jag ska i alla fall absout inte missa det.
For a good reason.
 
Jag vill vandra Kungsleden.
Jag vill, jag vill, vem kommer?
Inte just nu, nästa höst kanske.
 

// Melinda