Jag stressar jämt.

Om jag var rik skulle jag på nåt sätt se till att jag slapp ha så bråttom.

Började min morgon som planerat med intervallträning på gymmet.

Upplägget var 40 minuter med 7 minuters uppvärmning i form av rask prom

på löpbandet.

Sen 10 stycken intervaller på Crosstrainern, a´ 3 minuter varav två minuters

hårt jobb och en minut av vila, det vill säga att jag tog bort motståndet men

behöll crossrampen på samma nivå.

Efteråt tre minuters nedvarvning, and CHECK!

Efter dusch & frukost stod massage på schemat, inte illa för att vara en dag

som jag i vanliga fall inte är så där jätteförtjust i - Måndag- men denna har

varit lekande lätt och jag är nöjd med alla mina prestationer.

Jag fick ju order om att inte träna idag, då jag visst hade lite grejjer där i

ryggen men det innefattade ju inget förbud på benträning så jag åkte upp &

körde ett lätt ben & magpass.

Rally har slocknat och jag ska strax göra detsamma.

Jag har lite lösa funderingar kring en sak men jag vet inte...

Om jag sover på saken kanske jag undermedvetet har ett klarare sinne kring

det hela i morgon.

// Melinda

Jag har ingen som helst plan över min sommar.

Inget spikat eller bokat, allt öppet & oplanerat.

Gårkvällen hade sin lilla ljuspunkt då jag fick skapa bekantskap med Jerker.

En go, ung praktikantkille i restaurangbranchen från söder över.

Johanna & Sandra var sååå taskiga mot honom när de klockrent sänkte han

så där som man bara gör men någon som åtstadkommit nåt, han är på gång

att ta studenten och det lär han ju gräma sig över idag.

De lämnade av honom på hans rum vid toastolen, efter ett oräkneligt antal

av lillingar.

Som han själv sa nån minut innan väggen kom - de här är INTE OKEY...fast

ingen lyssnade.

Hoppas han inte hatar oss (dem) idag trots allt :-)

Som vanligt på helgen är mitt liv en promenad - inte som det låter mera att

jag är ute jämt och går med Rally.

Eftersom det finns tid att spendera blir oftast våra promenader något längre

än under veckorna och det känns som att jag bara går och går och går....

Min lilla hund är omöljig att trötta ut.

Hur långt vi än går, med övningar och lek så är det alltid Mera Mera Mera...

Om det gjordes fystester på hundar skulle man förmodligen se att han tillhör

den yttersta eliten bland chihuahuor.

Han skulle garanterat kvala in till doggyVM i sin ras.

Å dessutom skulle han vinna hela skiten!

Ikväll har jag förberett min mat för i morgon, det blir en hård träningsvecka

så jag har vart och handlat och sett till att jag har alla ingredienser för att

det omöjligt ska kunna bli nåt matslarv.

Jag tänkte börja köra morgoncardio från och med i morgonbitti.

Försöka få in tre till fyra pass i veckan fram tills efter sommaren.

Det finns inget, och då menar jag zip som slår känslan av att ha vaknat med

hög puls och hög musik!

Jag satsar på att hoppa på crosstrainern kl 07 för 40 minuters intervaller.

Egentligen är det ju alldeles för sent att börja förbränningsträna inför

sommaren ett par veckor innan den börjar men eftersom jag själv tycker att

jag är i generellt bra form så ska jag bara slipa lite, och då behövs inget

mer än regenbunden bra mat och några intervallpass per vecka.

Min pappa kommer upp från Göteborg på tisdag.

Han ska hänga här med oss tills Julien får sommarlov, då tar han med honom

på en Europacamping-trip för tredje sommaren i rad.

De har tydligen hittat en favoritstrand i Croatien så jag antar att de bland

annat ska svänga förbi där en vecka eller så.

Mamma får semester i  mitten på Juli så då ansluter hon med tåg eller flyg.

// Melinda

Det är ljusår från att någon av oss kommer att leva tillsammans

med en annan person, verkligen bo och allt. Tror vi i alla fall.

Sandra, Johanna & Ulle klampade just in.

Vi ska ta ett glas vin och se vart på kartan vi hamnar.

Först var det Luleå, sen styrde vi mot Umeå, sen landade vi hemma men

nu lutar det åt Luleå igen.

Jag är sugen på en kaffedrink på Invit, se nytt folk, nya okända ansikten.

Om det är nåt jag har lärt mig så är det att det finns nya vänner precis

över allt, det gäller bara att stöta ihop med dem.

När man minst anar det kanske man träffar nåt av värde från ingenstans.

De sista dagarna har varit jobb, slöa dagar och LITE träning med betoning

på lite, nya tag på måndag!

I övrigt har jag fått anledning att häpnas av hur paniken kan ta tag i folk,

och det handlar inte alls om det som ni tror.

Jag ler.

Ha en trevlig Lördag vänner, kända & okända!! :-)

// Melinda

Han väger tre kilo och är mindre än en katt men han påverkar

mitt liv & mitt humör mer än vilda orkaner & tokiga kärlekar.

Det har inte varit en bra dag.

Började med att snooza alldeles för länge.

Vaknade och kände hur fanatiskt jag legat och bitit ihop käkarna när

jag sovit.

Man känner det när man slappnar av och öppnar munnen, då tar det

liksom emot tills man svängt igång med rörelsen några gånger.

Kom in på jobbet med ambitionen att vara riktigt duktig men var

isället en odiciplinerad latmask.

Jag blir så jävla besviken på mig själv när jag låter dyrbara timmar

gå till spillo för att jag är inte är fokuserad och uppstyrd!

På eftermiddagen fick jag dessutom en jädrans huvudvärk, for hem

redan halv sex och la mig och sov till halv nio.

Missat träningen, var döhungrig, hann inte laga mat så det blev skit-

käk idag också.

Som alla andra dagar den sista veckan.

De ringde från golfklubben i eftermiddag och sköt upp starten på min

 "gröna kortet" utbildning tills nästa torsdag istället för i morgon.

Jag var liksom inställd på att få börja.

Jag har inte fått min samhällsbok ännu, skolan väntar och tiden går.

Jag har ju en plan med mitt pluggande och det finns vissa hållpunkter

i form av tid & datum så jag känner en viss stress av att det nu sackar.   

Det enda positiva med denna dag är närvaron av Plutt - mitt hjärta!

Nu är det tack & lov i alla fall slut på denna, och en ny bättre i morgon.

// Melinda

Jag kan faktiskt tänka mig att verkligen lära känna honom.

Han är mystisk, de frågetecken som finns att räta ut är många.

Jag har haft en helt ointressant, ospännande dag att rapportera om.

Däremot har jag haft extra trevligt på jobbet på nåt sätt.

Alla var positiva och glada och stämningen kändes varm & mysig.

Lollan hade med sig fika och vi tände ljus för första gången på två

veckor.

Jag har varit upp på RIT och hämtat kataloger för våra nya jobb-

tröjor som vi ska arbeta i en tid framöver.

Jag vill helst ha en fin gulfärg med vita byxor till.

Sandra röstade på en pikéklänning vilket skulle vara fint men vars

jag ska gräva fram sånna har jag ingen aning om.

I morgon ska det beställas i alla fall för det är deadline på sommar-

kläder den 1 juni.

Vilket i och för sig betyder att jag räknar med snabbt tryck hos

Conny men det brukar aldrig vara något problem :-)

Efter jobbet blev det spinning.

Ett supertungt men superbra pass!!

Jag har nyss varit ute och gått en halvtimme med Rally vilket var

skönt för oss båda, jag hade mycket syra i benen under hela passet

och då är det välbehövligt med lite flöde i stockarna innan läggdags.

Jag hade vinterjacka och vantar på mig.

För en vecka sen hade jag linne och shorts samma tid på kvällen :/

Godnatt!

// Melinda

Det gör ont när knoppar brister.

Det gör så omänskligt ont när det sista som överger en människa

slutligen dunstar av - Hoppet.

Genom åren har jag tämligen bittert fått lära mig, den riktigt hårda

vägen att det är inte vad en människa säger som är hans sanning eller

ståndpunkt utan det är vad en människa gör.

Handling och agerande gentemot sina medmänniskor, det är vad som

blir en individ och dennes personlighet.

För snacka går ju -men det betyder inte längre någonting för mig över

huvudtaget.

Seeing is beliving.

Och se det fick jag i helgen.

Jag tackar min lyckliga stjärna för den tydliga vägvisaren och fokuserar

på mig själv och mitt eget välbefinnande i ändå större utsträckning.

Jag är glad att jag står på trappsteg sju av tio, och inte är den sorgliga

person som inte ens har hittat själva trappan.

Min helg:

Fredag:

Afterwork med kollegor och vänner, vin och goda drinkar, en trevlig

eftersuddare hos mig, och jag är så glad att jag just denna natt inte

var ensam. 

Lördag:

Morgonprom till jobbet, får tillbaka Råttan, vidare prom till Anders &

Linn, kaffe med Elsa och pärlplattor, sen vidare ner på stan.

Möter upp Jonna och Akilles, går en LÅNG prom, tråkig men mirakulös

incident - Tack lilla ängel som tog hand om killen.

Hemmakväll på två, jag och Rally ser TV, tänder ljus och myser.

Söndag:

Morgonprom med kaffe med hembakt bulla hos Lollan och hennes

super mysiga familj!

Att komma hem till dom är som att komma hem till oss när vi växte

upp, så mycket kärlek.

Ett kort samtal med Maria, som vanligt lika givande.

In på jobbet, jag och Blad hänger skyltfönster.

Eftermiddagslur sen gym & spinning, kvällsprom & matlagning, sängen!

// Melinda

När jag skriver ner mina tankar på det här stället känns det precis

som att jag skriver i en dagbok med lås, och jag har enda nyckeln.

Igår mötte jag upp mina vänner Hanna & Anna på en snabbträff här

i stan.

Det blev ett herrans hundliv av stora och små krabater och det är så

himla fantastikst att man ändå kan kasta ihop en salig blandning av

dessa djup och de helt sonika gör upp om rang och ordning.

Djurriket är fantastiskt, utan ord kommunicerar de klart och tydligt.

Jag är inte perfekt!

I morse steg jag upp 06.30, bryggde kaffe, tog en proteindrink och

gick ut med Rally.

Kom in bytte om till träningskläder, drack min kaffe, läste tidningen

och gick och la mig igen.

Sov alldeles för länge och kom sent till mitt jobb...! :(

Man kan lugnt säga att diciplinen inte varit på topp sista dagarna.

Jag har låtit latmasken och soffhängarn´n styra lite allt för mycket.

Nå väl, i morgon är en nelt ny dag med alldeles nya möjligheter att

förändra det som ändras bör.

Jag har total tillit till att jag klarar allt som jag vill göra, som det

står på mitt affirmationskort för dagen.

Ikväll blir det Afterwork med Sandra & Ulle.

Jag antar att vi tar ett vinglas och att det kommer bli sent, för de

här fredagarna har en tendens att helt oplanerat bli någonting annat

än en stillsam middagssittning.

Men vi får väl se.

Trevlig helg till er som läser mina rader.

// Melinda

Med facit i hand så har jag utvecklats lika mycket på det senaste

året som jag sammanlagt gjort på de tio sista åren tillsammans. 

Det pirrar i magen när jag tänker på den, framtiden.

Att jag har hela världen framför mina fötter, att jag kan om jag vill,

göra precis vad som helst av mitt liv.

Det är aldrig försent att börja leva.

Idag har jag tillsammans med en person format en tydlig målbild

över mina närmaste fem sex år.

Jag har, med ord och förklaringar satt upp tydliga riktlinjer för de

förändringar som kommer att ske.

Fast det kommer att hända en hel del så är det nog mest i mig själv

som det kommer märkas.

För min omgivning finns inga spår att se men jag egna små planer.

Idag fick jag frågan om jag vill bilda familj.

Om jag vill?!

Finns det någon som inte vill det...?

Det handlar ju kanske inte bara om viljan, utan många gånger den

egna eller den andras förmåga, och i mitt fall fattas ju den viktigaste

ingrediensen, en andra hälft.

Fast vad är då en familj.

Är det bara att ha ett eller flera barn som räknas.

Är man på två vuxna människor också en familj eller är man ingen-

ting utan barn?

Min familj består av mamma Ann-Britt, pappa Bosse, storasyster

Miranda, lillasyster Maya, systersonen Julien, farmor Ann-Marie och

mormor Nelly. 

Jag frågade just Julien, eftersom han ligger här brevid mig vad en

familj är.

Familjen är ju de näraste och käraste, säger killen på 10 kloka år.

Egentligen borde man ju då få inräkna vänner till familj, efterom de

så ofta står en närmare än vad kusiner och morbröder ofta gör.

// Melinda