Det finns nån viss tjusning med att göra saker helt själv.

Det är bara dina egna misstag & det är bara din egen

klapp på axeln att få.

Egentligen är det faktiskt bara kul att jobba skapande med kroppen.

Att måla och fixa ett projekt är sannerligen utmanande men roligt så

länge du har alla saker du behöver i din allra närmaste närhet.

Projekt " Midjet" drog igång igår fredag på jobbet när jag över telefonen

beställde material för att spackla och måla.

Julien hängde på upp till kyrkogatan i gårkväll och efter ett par timmar

hade jag tvättat av alla ytor, spacklat alla hål och riggad för dagens målning.

Julien roade sig med att gå lös med min skruvdragare och tog ner en massa

onödigt tjafs som hängde kring väggarna och sen satt han sig och täljde ett

spjut.

Jag kom att tänka på att det nog verkligen inte alls är en så jämnställd värld

vi lever i.

Som tjej får man ju massa cred bara för att man tar på sig sina snickers &

drar fram kofoten och börjar lösgöra golvsocklarna meddands en kille måste

visa upp ett fläckfritt resultat, kunna det mesta och orka hur länge som helst

bara för att han är just en grabb.

Jag har aldrig träffat en ohändig kille, eller det har jag säkert men de flesta

killar/män jag känner väl kan i princip allt om det mesta, helt självlärda och

det fascinerar mig verkligen.

Jag är på ett sätt glad att jag hann med det sista renoveringsprojektet vi

hade för jag måste säga att jag lärde mig en hel del.

Så här i efterhand fast jag mest målade, städade och agerade lyftkraft så

har bara själva närvaron gett mig massa kunskap.

Det var en hel del rätt avancerade saker som gjordes uppe på Rammelberget

och vid flera tillfällen när saker kommit på tal kring att göra om, ändra och

så vidare så är jag med i snacket och vet hur man gör även om jag inte skulle

kunna göra det själv.

Jag ringde mina föräldrar nyss och sa att jag inte ville jobba med mitt projekt

med ambitionen att ha inflyttningsfesten nästa Lördag.

Jag har inte kraft att vara där 24/7 och jag vill inte heller att mamma och

pappa som kommer hem till veckan ska behöva vara det.

Jag vill och ska sova där på Torsdag som planerat men när jag bjuder dit

mina vänner vill jag ju ha ALLT klart och jag får magras bara av att tänka på

att den dagen skulle vara om en vecka från idag...

Maten är såklart under all kritik...igen, men nu skyller jag på att mitt hem är

en stormvind av oordning, det har blivit mackor, gröt, ägg & youghurt i precis

en vecka nu, både till fukost, lunch & middag.

Kommer vara så minst en vecka till.

Även en vecka sen jag tränade.

Saknar det som fan.

Ny tid ny strid efter flytten.

Var sak har ju sin tid.

// Melinda " Midget"

Ibland faller dagens planering långt utanför den ram du målat upp.

Ändå kan resultatet bli bra mycket bättre än den ursprungliga avsikten.

Kan jag vara bland dem enda som faktiskt besökt IKEA utan att handla ett enda

litet knyte av någonting alls?

Jag hade ju en handlingslista, men så fort jag klev in genom dörrarna på detta

inredningsparadis så blev jag så utarmat trött att jag tappade all lust att kasta

mig in i havet av saker & ting.

Den matthet som slog mig kom av att jag egentligen vill ha så himla mycket.

Jag vet inte var jag ska börja och det kostar energi när tankarna inte samlar

sig i huvudet en och en på rad, utan allt snurrar och hoppar från badrum, till

ramar, till hyllor, till belysning i en enda oorgansiserad röra att jag tappar alla

mått jag innan kunde i huvudet.

Det blev för mycket av det roliga så jag gick ut igen.

Väl hemma kändes det onekligen lite tomhänt :/

Rally har haft fest hela dagen.

Hulabalua med A & hjärtat T :-)

Matte är mest bara trött.

Imorgon ska jag äntligen få färga bort min bleka råttfärgade utväxt!

Jag är verkligen inte mörkhårig och det syns nog så tydligt när solen

ligger på och dagsljuset bländar det som mest liknar en taskig flint i

botten...tjejer vet vad jag pratar om.

// Melinda

Idag har jag breddat mitt seende med ny information.

Jag har tuggat tung teori hela dagen och kommit hem

med någonting så viktlöst och lätt som kunskap.

Jag blir ALLTID sötsugen på kvällarna.

Jag ger lika ofta efter för kroppens vilja.

Just nu är det mörk choklad med smak av lakrits.

Smakar sådär, men det är supersött och dämpar behovet.

Jag har spenderat min dag på Nordkalotten hotell & konferrensanläggning

ute vid Kallax flygplats i Luleå.

Där har jag tillsammans med ett trettiotal andra människor haft förmånen

att via Svenskt Näringsliv fått gå en utbildning i våra lagstadgade föräkringar

och icke lagstadgade, så kallade avtalsförsäkringar för arbetsgivare att veta.

Det är inte en LITEN djungel kan jag lova.

Jag har bland annat fördjupat mig i vårat nya pensionssystem men också dykt igenom det gamla som en gång bar våra förfäders avgångsverderlag.

Det gamla systemet byggde på att varje kvinna födde minst 2,5 barn i snitt

under sin livstid för att bära upp de generationer som med all rätt vid 65 skulle

läggan hatten på hyllan.

Idag föder vi brudar inte mer än 1,6 unge i snitt per person under våra liv och

det duger inte, därav ett nytt pensionssystem som inte längre är beroende av

befolkning under ifrån.

Själv har inte jag eller flertalet av mina jämnåriga vänner (30 plus) bidragit

med nån endaste unge.

Tacka vet jag William & Albin :-)

Rally har spenderat sin dag med supermysiga & fina Jonna och hennes Akilles.

Akilles är ett litet skräp precis som Rally, med en fantastiskt glad personlighet.

Han är bara 7 månader, ivrig, otroligt social och världens sötnos!

Det har blivit rätt många dagliga promenader med dem sista tiden till våran glädje.

Ett mycket trivsamt sällskap för både mig och Rally!

Imorgon ska Rally dessutom få åka hem till hans tjej, Tekla.

Jag kan inte ens säga hennes namn här hemma, alla vet att man får bara säga

hennes namn med stavelser, ALDRIG uttala det högt för han får fullständigt

fnatt!

Jag orkar bara lyssna på hans ylande i max tre minuter så jag brukar säga vars

vi ska när jag glider in vid "årets korsning " i byn där de bor.

Jag har hittils packat exakt 5 flyttkartonger.

I nya laggen har jag skruvat lös gardinfästen kring fönster för att förbereda

inför tapetseringen.

Sen har jag tagit bort alla handtag på köksluckor och garderober samt lyft av

alla dem som ska målas.

Velar mellan svarta eller vita garderober.

Jag ska spackla för första gången, tror jag kommer göra ett galant jobb för

man kan i princip inte misslyckas, hålen är i storlek med myggbett.

Fick veta att jag har granne under mig som är grini´.

Och att Björn tydligen blir min våningsgranne istället för hans mamma.

Han är en ung, söt kille som verkar kommit upp bra på torra land efter att ha

hamnat i kölvattnet med lite halvkass flytväst.

Jag tror säkert vi kommer låna en och annan deciliter mjöl av varandra (kall öl)

då och då :-) 

// Melinda

Jag är en idividualist när det kommer till sport.

Fast ibland är det att vara en del av ett lag själva poengen.

Sen jag bloggade sist har det igen gått nästan en vecka.

Jag har verkligen inte varit aktiv på sista tiden, men det beror inte på att jag inte har skrivarlust eller känner att jag har saker jag vill printa här, utan mera omständigheter som har med uppkoppling och sånt att göra.

(jävla Telia)

Förra veckan var jag duktig på matfronten, lagade massa kyckling i ugnen

som jag ska äta i veckan, är så skönt att ha lunchen förberedd, speciellt nu

nu när jag kommer börja flytta.

Jag insåg idag att det ska bli skitkul!

Jag insåg också att den här flytten inte föder några som helst känslor mer än

positiva.

Ingen separationsångest, ingenting jag delar eller har tillsammans med någon

och det bästa är, att allt jag har äger jag själv och ska ha kvar.

Det är inte mycket men det är mitt liv, här och nu idag som det ser ut.

En lagg på 60 kvadratmeter och ett förråd med sommarkläder och lampor.

Igår Lördag pressade jag mig själv till det yttersta med alla förmågor jag hade samlade på ett och samma ställe - på näthinnan med mantrat att Köra på!

Hudverket Hustlers var för andra året i rad deltagare i insamlingen som TC

håller i för barncancerfonden.

Utamningen och planen var att jag och Sandra skulle vardera cykla i tre timmar

då våran hoj skulle rulla på från klockan 10.00-16.00 denna lördag.

Körschemat var lagt enligt förljande:

Sandra 10-12

Melinda 12-14

Sandra 14-15

Melinda 15-16

När jag byter av Sandra klockan tolv säger hon till mig att hon känner sig jäkligt

fräcsh och förmodligen efter mat & dryck kommer ta en extra cykel och köra två timmar igen när hon kommer tillbaka. ( 14-16)

Så lite krävs för att sätta igån den lilla utmaningsjävulen i mig!

Kan hon så kan väl jag, tänk om...ska jag prova...fixar jag det....ska jag???

Då och där bestämde jag mig för att jag bara kör :-)

Klev aldrig av sen.

Klockan fyra på eftermiddagen rullade vi i mål.

Jag med två friktionsskadade skinkor, en ömmande rygg och en trött nacke.

Men SÅ tillfredställd, SÅ nöjd och SÅ stolt över att jag inte gav upp utan att jag

förföljde det målet jag satt upp för mig själv ett par timmar tidigare.

Det roliga är att båda jag och Sandra hade 1- års Jubileum på dessa spinning-cyklar för det var på denna tillställning förra året i mars som det begavs sig.

Vad skulle möjligtvis kunna uppbringa en sån stark känsla av att ha kammat

hem någonting, förutom att prestera fysiskt?

Jag kan inte komma på någonting annan i mitt liv som skulle kunne ge mig samma känsla än att ta det fysiska till helt andra höjder.

No pain - No gain.

Sanning.

Igår avslutade vi Lördagen med en supertrevlig uppvaktning av Andy.

Han fyllde 30, hur kan han som i princip tagit platsen som min lillebror

hunnit bli så stor.

Det betyder ju att jag....är ännu äldre!! :/

// Melinda

Det är absolut ingen som tackar dig för

att du går omkring och spelar hjälte.

I surrender

Jag ska ta det lugnt ett tag.

Eller i alla fall lite lugnare.

Ska gå ner i arbetstid under fyra veckor för att vila kroppen och

stressa av knoppen :-)

Vintern har tagit rätt hårt på mitt inre system och kroppen behöver

lite återhämtning för att bygga upp sig och ta nya tag krafttag inför

våran stundande högsäsong.

Utdrag av läkarutlåtande:

"systemisk Scleros, mångårig  svår Raynauds symptom men nu sen

 några månader svår symptomprogress med svullnad och artriter i

 pip och mcp leder"

Egentligen blir jag stressad av bara tanken på att inte vara på plats

och dra mitt strå till stacken, även om solen kanske skiner och jag får

möjlighet att njuta av de fina dagar som förhoppningsvis väntar snart.

Jag ska sköta kontoret, det administrativa som måste göras men i övrigt

kommer jag finnas på salongen under väldigt begränsade tider.

Jag slits mellan ångest och förtvivlan.

Har dåligt samvete mot jobbet att göra detta men lika dåligt samvete mot

kroppen om jag inte skulle göra det.

Man är ju van att ha ont, det är ju bara den dagliga verkligheten och jag

tycker själv att det börjar bli en trogen och stadig vän som aldrig bekommit

mig så mycket som denna vinter.

Nå väl, nu blir det så i alla fall.

Vila från allt knep och knåp som jag i vanliga fall gör, så kan jag satsa 200

sen när det är bättre!

Sommaren är mera min kompis än vintern, kort sagt.

// Melinda

Hur det än är, är jag tacksam att jag har folk runt omkring mig

som förstår att det är bättre att veta än att famla i fantasier.

Idag fick jag veta en sak som gör mig så illa.

Ett händelseförlopp som skett, som påverkar mig och gör ont ända in i

märgen.

Och jag kan absolut inte ändra, påverka eller på nåt sätt ta del i det hela.

Det är bortom min kontroll och det som återstår är att lägga band på mina

starka känslor, bita ihop, som så många gånger förr och bara gå framåt,

uppåt och vidare.

Jag ska inte låta detta nederlag eller egentligen detta opåverkningsbara

beslut som en annan väljer att göra rakt framför näsan på mig, bekomma

mig mer än idag.

I morgon är en ny dag, då ska jag låtsats att detta aldrig har hänt.

Tack till....som är mig tillräckligt nära och kär att hon valde att berätta.

Hämtat nycklarna till laggen idag, nu är den min.

Tapeterna är beställda, det gick på 11 000:- fast jag har en repfond på

7 om jag minns rätt vilket gör att jag kommer undan till ett rätt bra pris

med tanke på valda tapater, det blir sannerligen en färgglad lägenhet!

Före och efter bilder kommer inom kort.

Pappa landar några dagar innan påsk och jag har gett mig fan på att vara

halvklar med allt redan då så att jag kanske, kanske har inflyttningsfesten

under påskhelgen.

Skulle vara för Antes skulle då i så fall :-)

Men då får papsen dunka upp tapeter i takt med sekundvisaren, fast min

pappa ÄR ju bäst på husfix så jag tvivlar inte!

I helgen blir det eventuellt ett vinglas med Blad, känns som att vi inte hunnit surra på evigheter, fast vi träffas hela dagarana, vidare en födelsedagsfest,

prom med Jonna och Akilles, söndagsjobb med Lollan, och nåt besök till Kyrko.

Jag vill också passa på att säga att jag uppskattar alla kommentarer, men jag vet liksom inte hur man gör..om jag vill "svara" ska jag göra det på min sida, alltså där kommentaren gjordes eller ska man gå in på dennes sida och göra det där?

Hur tänker man, vart vill man ha sitt svar, och alla har ju inte en egen sida att

gå till...

Tack i alla fall J för tipset om Gruppen, min lillasyster sa samma sak nyss.

Tack Kim, kul att du håller med, de flesta är skeptiska men för mig är han ju det fiiinaste.. 

// Melinda - som en gås.

I veckan har jag inte använt min arbetstid till

särskilt mycket arbetsrelaterade moment.

Jag har minst sagt varit väldigt disträ.

Den här flytten tar kål på mig och jag har varken börjat packa eller

bära en en endaste pryl ännu.

Men i mina tankar är jag mitt uppe i det kaos av saker och tunga lyft

som det innefattar att byta station på sitt liv.

Idag är det tapetmöte.

Jag har äntligen en plan, efter timmar av grävande har jag nu tapetserat

klart mitt nya hem, åter igen i huvudet alltså.

Nu behöver bara allt klaffa.

Det att mina valda tapeter går att få tag på, att de inte kostar 2500:-

per rulle helst :/ och att det kan levereras senast mitten på nästa vecka.

OM allt flyter på så här långt ska jag åka iväg och hämt upp nycklarna till

den nya lägenheten idag, bara för att kunna åka dit och grunna.

När jag flyttar in om ett par veckor kan jag tangera mitt sjunde boende

sen jag flyttade hemifrån.

Lejonsgatan     ca 3 år

Häradsvägen    ca 3 år

Posttornet        ca 3 år

Rum 313          ca 1 år

Stenvägen        ca 2 år

Parkbälstes      ca 1 år

Kyrkogatan ........? år

Av dessa har jag varit sambo i 12.

Träningsledigt i dag efter tre tuffa dagar av kondition, styrke

och uthållighetsträning.

Mina ben känns som stockar.

Det känns i kroppen när jag spinner att lungorna vart ur form.

Det rosslar lite och de djupast andetagen när jag når en riktig

pulstopp är svåra att ta.

Jag får plocka ner pulsen med små ymninga andetag istället.

Gårdagens cykelpass var i alla fall en höjdare, bra pump i både

mina ben och i högtalarna!

Jag fick ett mess av en kille i förrgårkväll med frågan, hur är formen?

OM jag vågar ska jag ta nån bild på rådande dagsform.

Är ju en sak att lägga upp en bild när man helt klart är i riktigt bra

form, men någonting helt annat när man bara kämpat på som en annan

motionär under det senaste åren.

Dock måste jag säga att jag bortskämt nog alltid lyckas hålla nån typ

av hyffsad året runt form.

Jag har alltså aldrig någon beach 20..... panik eller liknande.

Förut tränade jag på ett helt annat sätt, då var kroppen, det fysiska

som ögat kunde se min målbild och min referenspunkt.

Nu vill jag må bra, använda träningen för att bli strarkare och mera

uthållig i mitt dagliga liv, kan vara bra när man ska börja slita med att

flytta en soffa eller en säng med mera :-)

Nu är det frukost för mig, har just kokat ägg.

Ska tipsa om att alla som besöker oss på salongen idag får boka en

djuprengörande ansiktsbehandling till 100 kr rabatt i och med att vi

har ett jippo med en leverantör.

Ska man någonsin ta en porrengöring är det hög tid just NU, innan

påsk, innan man börjar vara ute i solen för att få den hållbara fina

brännan i vår och sommar.

Ingen målar ett hus utan underarbete :-)

På hemsidan finns info om behandlingen, den heter "ren och fräsch".

www. hudverket.se

Denna behandling passar lika mycket honom som henne, själv skulle

jag bli mäkta impad om jag träffade en kille som sa att han vart och

tagit en fräsch behandling :-)

// Melinda

Kan man dö av tristess?

Jag har alla symptom.

Helgen har spenderats i min ensamhet på 60 kvadrat med en hund.

Då jag insjuknade i förkylning i slutet på förra veckan har jag tagit

det tämligen lugnt i helgen.

Till min sorg.

Vi hade planerat hela helgen, det skulle bli bowling & VIN, shopping

& VIN, fest i Luleå & VIN.

Det har inte blivit mer än 6 glas vin på två månader och jag gillar ju

vin, så jag hade sett fram emot att få bättra på konsumtionen en del.

Men eftersom jag har en plan med mitt liv och har lärt mig med åren

att det kommer en morgondag så valde jag att dissa alla aktiviteter

och satsa på färskpressad apelsinjuice i mitt hem - by my self.

Jo förresten, jag har vart till min blivande lagg och måttat och fotat

för att ytterligare gräva ner mig i djungeln av inredning & design.

Det är så kul att jag håller på att svimma. Bokstavligt talat.

Jag blir matt av valet av färger och tapeter, mattor och dekorationer.

Jag har ringt pappa säkert tio gånger, tror han blivit lite less.

Öhh, visst kan vi måla golvlisterna?

Öhh, visst kan vi måla innerdörrarna?

Öhh,  visst......osv....

Sen har jag börjat rensa.

Slängt massa smycken, krafs, tjafs!

Nästa helg blir det vinden och garderoben.

Nästa helg blir det även VIN, oavsett!

// Melinda - Äntligen måndag (snart)