Let´s talk about love.

Hade ett långt samtal med en kvinna som jag inte mött på länge.

Hon är praktiskt taget familj men ändå inte.

Jag kände igen mig i hennes ord och tankar.

Hon har levt med samma man i hela sitt liv fram till för ett par

år sedan, då de gick skilda vägar av komplicerade anledningar.

Hon trodde inte hon skulle komma att leva med en man igen under

sin resterande livstid.

Jag har haft min stora kärlek, sa hon.

Det har jag också.

Jag har upplevt kärlek.

Den typen som jag vet att alla inte gör.

Det som består, den som aldrig tar slut.

Kärlek som är svetsad, orubblig och omöjlig att röra.

Den kärlek som övergår allt förstånd och som trots svårigheter,

katastrofer och miljoner anledningar att dö...ändå lever vidare.

MEN, till skillnad från kvinnan ovan så vill jag fortfarande tro

att jag kommer att möta den igen.

I en annan form, en vuxen kärlek som är sund & stark.

Två hela människor som möts och bygger upp något som blir

ett fort, även om det är på andra grunder än den där första.

Man måste tro.

// Melinda

Du är också min vän.

Glöm aldrig det & som jag sa, jag hittade dig först.

Jag känner mig som en degklump i min kropp just nu.

Å hur kul är det?

Sen vet jag ju att jag är två träningspass ifrån att få känslan

av att vara på banan igen.

Under 2011 SKA jag planera & prioritera tid för träning på ett

helt annat sätt.

Jag mår verkligen inte bra att röra på mig en gång var tionde

dag som jag gjort ett bra tag nu.

Min kropp (och alla andras för den delen) är ju konstruerade för

att arbeta.

Det är det mest naturliga i världen.

Jonna var nyss förbi med glögg & juligt fika.

Sen en tid tillbaka träffar jag henne mer än alla andra vänner

sammanlagt.

Det blir bollande samtal om det ena eller det andra.

Mycket prat om framtid, mål & drömmar.

Vi promenerar ju tillsammans flera timmar i veckan så det är

otalet saker som hinner avhandlas.

Både hon och hennes syster är oerhört kompetenta tjejjer som

båda imponerar stort.

Ni skulle bara veta.

Julien sover hos mig inatt.

Jag är bombis på att han är kär.

Man känner ju igen symptomen på den där riktigt unga kärleken.

Han skrev ett mess till henne tidigare och frågade vad hon skulle

svara OM han skulle få för sig att fråga chans på henne.

Om hon svarade att hon i så fall skulle säga ja, så skulle han svara

tillbaka att han KANSKE kommer fråga henne om det i framtiden.

Han är så sjukt söt när han resonerar.

Tänk om det vore så i våran värld..

-Känner du att du vill att vi ska tillsammans?

-Ja, det vill jag!

-Ja men då ska jag fundera och så återkommer jag om jag känner

för det här framöver.

Mamma skickad mig ett underställ som jag gått i i två dagar nu.

Det finns inget plagg som är skönare att ha på kroppen än ett nytt

fräscht underställ.

Varmt, kroppsnära och allmänt cosy.

Nä inte så snyggt men looks är inte allt, knappt nåt =)

Morgonmöte 08, dubbelbokad men jag måste prioritera det som är

viktigast.

God natt.

// Melinda