Ett möte, ett skådespel.

Det mest onormala förlöper normalt.

Titta det regnar. Typ.

Jaha, okey, då är jag tillbaka.

Helt oväntat har faktiskt en och annan person lagt märke till att jag inte

bloggat på några veckor.

Ni måste förstå mig.

Att sitta här och skriva den här bloggen skulle ge även dig tveksamhet &

tvivel ibland.

Jag hamnar i en svacka emellanåt när jag inte vet varför jag håller på med

det här.

Alltså JAG tycker ju att det är rätt kul när jag väl känner att jag har tid att

skriva men jag känner mer att jag inte har nåt vettigt att säga ER som läser.

Det händer absolut inte intressanta saker i mitt liv varje dag och jag kan

inte tänka mig att någon vill läsa en blogg om en vanlig vardag där nästan

likadana dagar rullar på en efter en efter en.

Thats why.

Nu ska jag i alla fall berätta, i en salig oordning, vad jag gjort den sista

tiden.

Skrolla ner om det blir boring ;)

Gick en lunchpromenad en dag till Jocke och Maria.

Sa till kollegorna på jobbet att jag kommer på ett tag.

Jag var hemma precis till midnatt.

Med Maria hade jag kunnat sitta kvar och surra än.

En tidig sommarmorgon efter en blöt kväll, för länge läng sen, klev Maria

fram och tog mitt parti i en bisarr situation.

För mig visade hon att hon är den vännen som jag önskar att alla skulle ha.

Hjärta dig och din familj SÅ mycket.

Igår hade jag en kund, eller många men en som gjorde mig lite smånervig.

Å de händer inte en gång på fem år kan jag säga.

Just i mitt jobb är jag förb***at  trygg i det jag gör men den här kvinnan

fick mig att känna mig som en liten fjortis.

Hon var naturligtvis högutbildad, 50 plus, stockholmare, inga barn.

Hade sett hela världen och så vidare.

Hon var absolut inte otrevlig på något som helst sätt, tvärtom.

Vi surrade massor men under hela tiden kände jag mig smått underlägsen.

Dräparen kom när jag berättade om min kommande semester, att jag bland

annat ska besöka välkända St Tropez på franska rivieran.

- Lilla gumman, ska du dit då får du allt ta och sminka upp dig lite, säger

den stiliga lite äldre kvinnan med glimten i ögat.

Tur man inte är 14.

Då hade man väl farit hem och lagt på allt spackel man kunde hitta.

Det är pub på Lilla ikväll.

Jag hör det från mitt sovrum där jag ligger.

Jag borde väl ha gått dit ikväll eftersom flera av mina kära avlägsna

vänner skulle dit, men jag hittade ingen som helst gnista.

Helt dött.

Midsommar har ju passerat.

Jag och min fyrbenta vän var ute men familjen Malmström i deras stuga.

Vi hade ett väldigt traditionellt firande med allt vad det innebär.

Det var riktigt mysigt.

Jag, Rally och alla ungar gick en promenad till "mitt i sanden".

Vad det är ??

Ja det är en skog och mitt i den är det massa sand.

Inte krånglar barnen till det i onödan.

Det är bara vi vuxna som kör kryptik i vårt språk.

Det är det bästa med ungar, man vet exakt vad de menar, vad de vill och

vad de tycker.

Jag har varit på mitt första Tupperware-party!

Med grannen av guld och Wiklunds brudarna.

Elvahundra spänn plastburkar blev det.

Jag borde väl ha köpt allt man kunde hitta för att organisera upp mig lite,

och som de sa - Det ser ju snyggt ut i kylen också.

Herre, tänkte jag...jag är ju nöjd om jag ens har någonting i den.

Jag har kört åtminstonde 4 bra pass på gymmet sista veckan.

En kille pikade min lysande frånvaro detta året med en syrlig kommentar i

gårkväll - Jaså Melinda visar sig här ??!

Det är ju kul att det märks att man är borta !!

Jag har inga bilder att ge er.

Har inte fotat sista tiden.

Slänger upp några gamla, som legat här tidigare.

De är från min förra utlandsresa, passar ju när det närmar sig semestern.

// Melinda