Man ska säga tack när man får någonting.

Så enkelt är det.

Underbara dagar, en underbar tid!

Idag har vi strosat genom Slottsskogen, Linné & Haga.

Göteborg är onekligen en mysig stad.

Härligt är det att omringas av den goa dialekten som Göteborgarna har.

Just nu har vi lite mellantid här hemma hos mamma och pappa.

Jag har duschat & sitter och surfar lite löst meddans Vicky snart är på

ingående.

Mamma och Maya fixar med sallad och andra middagstillbehör och min

pappa sköter så klart grillandet.

Julien går runt och skjuter skarpt med nåt vapen har köpt idag.

Han ska ta Vicky i ett grymt bakhåll, skjuta små pilar på henne, när hon

kliver av spårvagnen :)

I morgon ska vi iväg till Danmark.

Färjan går kring 09 så det blir ett lugnt hemmahäng här ikväll.

Förhoppningsvis dyker också en av mina kusiner, Erik upp här en sväng

lite senare.

Gårdagens gärning var att jag bytte bort min HTC som har en massa

fiffiga teknikaliteter mot en Nokia av lite, eller mycket enklare funktion.

Julien är nöjd!

Jag kan kanske börja SMS a utan en massa stavfel igen :)

Mina kompisar slipper få kryptiska meddelanden som de får gissa sig

fram till.

Ha en fin fredagkväll där ute!

// Melinda

Bär på en stor lättnad.

Att det ska ta sån tid att ta sig i kragen och verkligen göra det.

Sitter i bilen på vägen hem från Gälka.

Det guppar.

Jag tar inget ansvar för diverse felstavningar:)

Jag är så himla glad när jag just har upptäckt att jag kanske inte alls

längre är så åksjuk som jag har varit hela mitt liv.

Eftersom jag alltid har vetat att jag inte kan läsa, skriva eller nåt sånt

i en rullande bil, utan att det ska suga i maggropen och framkalla

svettningar & illamående så har jag heller inte provat på länge.

Nu har jag suttit vid datorn i en timme och det känns bara lite dåligt !!

Jag har just upprättat en HUDVERKET sida på facebook.

Jag kommer lägga upp våra kampanjer där, sånna som kommer snabbt

och försvinner snabbt, så till er som gillar våra produkter, håll koll på

den sidan så missar du inte när vi kör extra fina priser på våra varor.

Välkommen in till oss på fejjan !

Jag har haft en skitmysig helg.

Gått långa promenader, ätit bra, sällskapat med mina hjärtan som jag

älskar mer än mest.

I största allmänhet känns det väldigt bra med ljuset och det gröna gräset

som sakta tittar fram.

Åt just grillkorven.

Ja den där som jag alltid köper när vi åker hem från Gällivare.

Har däremot efter år i samma bana gått över till Pepsi Max från Cola

Light.

Otrogen å allt.

Sannas fel =)

// Melinda

Det är viktigt att vara

sann mot sig själv.

Idag har varit en bra dag.

En sån har jag alltid om inga problem uppstår.

Alltså om inget oförutsett händer, och allt går som jag hade planerat så

är det helt enkelt en bra dag.

En dålig dag är tex när nån ringer eller mailar mig på eftermiddagen och

säger - visst vet du att vi har möte ikväll ?!

Jag gillar inte hastiga och lustiga oplanerade saker som inskränker på

min dagsplanering.

Jag har inget utrymme för att kasta in någonting i kalendern utan att

det tar från någonting annat, och då pratar jag inte om nåt TV-tittande.

Jag steg upp ovanligt sent i morse, inte förens 7.15

Efter att ha storhandlat hos Fransson blev det frukost och plugg fram

till 11.

En timmes promenad och skola efter det.

Sen lunch, vid klockan tre, lite jobb och en fotbollsmatch mot Rally uppe

på centrumskolan för att sen knata hem i ytterligare en timme. (lunk)

Ofta tar vi en rejäl omväg när vi ska hem så att det tar en timme på

den lilla sträckan som annars tar tio minuter.

Det är ingen prestige i mina hundpromenader.

De får gå hur långsamt som helst.

Det är inte min träning utan hundens tid att aktivera sig och jag anser

att det är bra träning att han får sniffa runt och ta upp spår och träna

huvudet.

Så jag har inte gått 120 minuters tempowalk idag, utan 2 timmars mys

prom med lukt och pisspauser (inte jag)

Däremot har jag ikväll tagit ett skönt gympass som jag är nöjd över.

Imorgon MÅSTE jag få klart ett skolarbete under dagen, för det är

deadline på fredag morgon och på kvällen är det åter igen ett möte.

Jag har två lektioner i morgon och där går 3 timmar bort att jobba

med uppgifterna, plus lunchpromenaden på en timme.

Ofta kan jag göra en grov skiss över nästa dag så jag ser att allt "ryms"

som måste in där.

Blir det för trångt får jag ta bort träningen i första hand, och det har

jag ju gjort i två månader nu nästan helt och hållet med något enstaka

undantag, fram tills förra veckan då jag insåg att tränigen håller mig

i schack att orka med alla mina måsten.

Det håller inte att inte röra på sig.

Min torsdagsskiss:

06.15 uppstigning, ut med Rally, frukost.

07.30 går till jobbet, byter om till skolan, lämnar Rally med syrran.

08.20 Lektion

10-11.15 Svarar på jobbmail.

11.15 Lunch plus promenad.

12.30 Ombyte för skola

12.40 Lektion

14.00 PLUGGA !!

16.00 Går hem/omväg

17.00 Träning gym & spinning

19.00 Dusch, ombyte, Gainer.

20-00 Möte på Valhall.

??.....ZZZZzzzz

Nu återstår bara att se hur mycket av planeringen som faller på plats :)

Några soliga bilder från dagen som varit, följer nedan.

// Melinda

Att vara i sitt esse.

Konstant.

På schemat i eftermiddag står ett gym & spinningpass och efter det ett

möte med Kalixföretagarnas styrelse.

Det är skittrist ute.

Jag gick nästan fast i gyttja nere vid campingen på lunchpromenaden och

Rally han drog ut på isen i full syra tills han kom på sig själv att han var fast

på ett liten snö-ö omringad av flövatten.

Han hade ju kunnat skutta lika bra därifrån som dit men när han väl insåg

att det var "farligt" så blev han så klart strandad och kunde inte röra sig ur

fläcken.

Det blev en blöt Rescue för Matte!!

Imorgon ska jag fota mina kollegor.

Säkerligen under protest men det får dem helt enkelt leva med ( jag vet ju

att de vill innerst inne ) ;)

Jag hade tänkt göra ett litet fotokollage, nån dag när jag tycker att jag har

tid över....

Idag bjuder jag på ett kort på mig själv av absolut ingen speciell anledning.

På måndag åker jag och syrran upp till Gällivare igen.

Jag tycker det är skitkul att vara där men vårat schema där uppe den här

gången är GALET!

Det känns i maggropen redan nu, ångestladdade drömmar om att tidsplanen

ska raseras av alla möjliga orsaker har redan nu börjat dyka upp.

Det får mig att längta till tisdag.

Jag får lätt prestationsångest vid olika situationer i mitt liv.

Det är väl en inneboende rädsla att inte räcka till eller att misslyckas.

Det är så viktigt för mig att prestera bra och att alltid leverera det bästa

av min förmåga vid varje givet tillfälle.

Nu ska jag äta middag & sen ta en liten prom med råttis.

// Mel

Man behöver inte ha kommit länge än en vecka in i kursen

för att ställa en diagnos.

Läran om människans beteende, är sannerligen upplysande.

Helgen är snart förbi.

Härlig har den varit.

Många långa promenader, bollspel och sällskap.

En god lunch hos Anna och Åsa och en lur i soffan på det, har jag hunnit med

innan mitt psykologipluggande i eftermiddag.

Jag har vilat från träning (förutom en hel del walking) och känner suget efter

att få upp pulsen igen.

I morgon är det full rulle.

Jobb hela dagen, topkplugg inför ett prov, på kvällen.

Nu väntar en prom med skrotis och sen får söndagsfilmen  avsluta min helg.

// Melinda

Några bilder från den här helgen förra året =)

Objects in The rear view mirror may

appear closer then they are.

Hej igen.

Long time no see, som man säger åt en kär gammal vän.

Ända sen i torsdags har jag verkligen längtat efter att köra iväg ett inlägg

här.

Inte för att jag har någonting speciellt att säga mera för att bloggen har

blivit en kanal för småfunderingar och tankar.

Min vecka har varit bra.

Jag tog upp träningen i söndags och har hunnit köra 3 spinningpass och 4

pass på gymmet sen dess.

Jag har för ovanlighetens skull tagit det lugnt på gymmet, så trots att jag

gått från noll till 100 har jag inte drabbats av den där djävulen till

träningsvärk.

Förutom att jag känner mig lite stel bor en väldigt behaglig känsla i min

lilla kropp just nu.

En positiv sak som passerat under den gångna veckan är att jag bara vid

ett enda tillfälle kännt mig riktigt riktigt stressad.

En gång på 5 dagar!

Det var i torsdags morse som jag hade lektion kl 09 och var tvungen att

hinna skriva ut ett arbete som jag skulle lämna in.

Uppkopplingen till internet krånglade vilket resulterade i att jag satt med

osunt hög puls, ömsom svärandes ömsom fräsandes för att på minuten

kl 9 komma upp till folkan med papprena i handen.

Att jag sen tydligen inte alls skulle lämna in uppgiften gjorde ju den nästan skedda hjärtattacken onekligen ovärd.

I tisdags for jag och Rally ut på en riktigt lång promenad.

Vi var ute mellan 10-12 och hamnade så småningom på min farmors lilla

stuga nere vid vassholmen.

Hon var inte där men vi parkerade på hennes bro i den strålande solen.

Det var första dagen på det här året som jag upplevde att det verkligen

är vår.

Våren föder känslor.

För de flesta positiva, men hur konstigt det än låter så är det ju många

som drabbas av vårdepressioner.

När vi andra ser solen som ett tecken på en ljusare framtid så kan andra

uppleva håglöshet och mörka känslor.

Det är jättesvårt att förstå men heller inte så ovanligt som man kanske

kan tro.

För två år sedan exakt, dessa dagar, såg mitt liv väldigt annorlunda ut.

Vi hade just haft ett möte kring våran framtid, beslut som skulle tas,

strategier som skulle läggas upp, i ett rum med tre stolar på annan ort.

Av henne fick vi några dagars betänketid.

Då kändes våren inte alls lika roande som den gör nu.

Om 10 dagar landar vi hos mamma och pappa i Göteborg.

Jag ser fram emot att umgås med dem, träffa mina kusiner, träffa Vicky

och dra runt och grejja på där nere.

Mina föräldrar har flyttat sen vi var ner i somras så det ska bli kul att se

hur de bor.

Nu måste jag göra lite skolprojekt.

Det tar verkligen aldrig slut.

En fin lördag önskar jag mina läsare =)

// Melinda

Skojj på hojj !

Första cykelturen avklarad.

Det är verkligen nåt speciellt med att cykla.

Man tar sig fram precis överallt, det går fort och om man har ett par

växlar att rör sig med så är det inte ens jobbigt.

När jag hoppas upp på hojjen känner jag mig som 16 & körkortslös

igen.

Fasiken vad bekväm man blir när man fått körkort och har bil.

Förr var det inget snack om hur man skulle ta sig, åtminstonde inte

mellan april & oktober.

Så på två hjul rullade jag upp till Nova för att uppta min motionskarriär.

Jag körde en övning per muskelgrupp, i tre set.

Det är ju svårt att avgöra vars man ska börja när man inte gjort ett

piss på hur länge som helst.

En längre bastu, svepandes en spetsad Gainer fick avsluta passet.

Förutom det så tog jag en timmes morgonprom vid tio tiden i morse.

Efter en ovanligt lång sovmorgon.

Jag hade jättesvårt att somna igår fast jag var rätt trött.

Konstigt att det kan bli så ibland.

Att man inte kommer till ro fast man verkligen känner att huvudet vill

vila.

Sen har jag pluggat som jag skulle.

Nu ska jag bara läsa igenom mina anteckningar ett par varv så har jag

fyllt min plikt för den här dagen.

På gymmet förresten så träffade jag två peroner som på kort tid har

kommit att bli viktiga människor i mitt liv.

De har med en stor och öppen famn tagit "in" och tagit hand om mig

i olika sammanhang.

De är helt underbara människor som har nära till skratt och är oerhört

lättsamma att umgås med.

Med dem ska jag till Stockholm/Karlstad i början på maj och det känns

riktigt riktigt bra.

Rolle & Katarina Nordin =)

Solen tittade in som bäst i min lagg idag.

Första april förra året flyttade jag in här och sov min första natt.

Jag minns känslan av det nya, som igår.

Tiden rusar.

// Melinda

Det bor en ängel i mitt rum.

HSP - check.

Jag har rättat mitt resultat mot text-tv och kan väl konstatera att jag

typ hade hälften fel, nästan.

Ska man vara optimist så kallas det även "hälften rätt"

Ni vet, är glaset halvtomt eller halvfullt?

Jag är självkritikern nummer ett.

På de avsnitt jag trodde jag hade koll, hade jag 6 rätt av 22 & där jag

inte alls kände mig säker hade det gått betydligt bättre.

Det var stressigt att göra, men onödigt många raster.

Jag kan inte direkt se att man skulle kunna plugga till detta prov men

om jag ska göra det igen så kommer jag definitivt ta en upplysande

lektion i det där med x & y.

Jag har inte läst ett mattetal sedan första året på gymnasiet, för 15

år sen, så inte kommer jag ihåg upphöjt till och så vidare.

Nå väl, nu är det gjort och man kan glömma och gå vidare för nu.

Om en månad dimper resultatet in på mailen så jag kommer få all tid

i världen att grina över det då.

Nu är det över för den här gången.

Rally lever skärgårdsliv med tjejjen och just när jag saknar honom som

mest ringer Jonna, den enda som förstår vad jag menar.

Hon var också utan sin bästa vän ikväll så plåster på såren och sympati

fick jag med råge.

Nu känns det bättre.

I morgon ska jag plugga till ett prov som jag skjutit upp i flera veckors

tid.

Det har blivit så som det aldrig skulle bli.

Andra saker, bisysslor, har snott tid från det som är viktigast för mig

just nu.

Rally, Företaget, Skolan.

I den ordningen rangordnar jag mina prioriteringar.

Alla de tre ting kräver tid & engagemang till 100 %.

Tyvärr har jag låtit annat, olika uppdrag, ta fokus från det som jag

tagit beslut om att satsa helhjärtat på.

Nu måste jag hitta tillbaka till kärnan av mina mål och lära mig att

säga nej och att säga ifrån.

Det finns ingen annan kan jag utan problem påstå, som skulle ha suttit

på mötet på kommun kl 07 i måndags morse i det skick som jag var i.

Ena handen och armen var totalt ur bruk och jag har ju redan berättat

att jag hade jobbat extremt dagarna innan.

Jag kände själv att det var vansinne men jag var ju kallad och är plikt-

trogen.

Till bekostnad av att jag missade ett prov i skolan.

I morgon blir således en studiedag.

Nu är det bara en film och godnatt för mig som väntar.

// Melinda