Det är ju inte alla som har en familj.

Under åren som passerat har vi (nu de) försökt bedriva och

bjuda in till ett trevligt julnöje i all enkelhet framåt små-

timmarna när allt med klappar & jansson varit lagt i dåtid. 

Ofta, men inte alltid och verkligen inte alla, har kvällen av-

slutats bittersött när det vankats bråk på självaste julafton.

Jag har tänkt att det är konstigt.

Men jag har förstått att alla inte är i fas kring julen.

Det jag tycker är familjärt, avstressande och trevligt upplever

en annan som provocerande och störande.

Vi kommer alla från olika bakgrunder och de som växt upp i

förhållanden där Julen inte symboliserat kärlek kommer heller

inte att fånga den känslan i sig själv när den 24 dyker upp i

kalendern.

Ikväll är det inget julnöje på det lokala.

Vad anledningen till det är har jag ingen aning om men

det är ju uppenbart att de meningsskiljaktigheter som

kunde ha uppstått på platsen inatt, inte kommer att ske.

Där i alla fall.

Jag är stolt över Lina & Sandra som jobbat så fantastiskt

bra de sista dagarna.

Jag lägger ett schema som är långt ifrån fackligt korrekt

och inte hör jag ett pip av gnäll eller beklagan.

Istället skrattar vi glatt tillsammans när vi skiljs efter en

kaotiskt dag när saker gått både upp och ner (i.d stället)!

Jag är lyckligt lottad!

Nu ligger nog min hälsning på minnesplatsen, jag skrev

att jag saknar att höra hennes röst, kanske åker jag dit

i mellandagarna, jag gör det om det just då känns rätt.

Hon har dessutom namnsdag ida´

Eva.

Jag ska strax kila iväg till min familj som i år är samlad.

Jag gör det med lätta steg för att mitt kontor är på banan.

Ingen går hem på freda´(torsdag) om kontoret är en oreda! 

God Jul // Melinda