My life would suck without you.

Det krävs ingen stjärnfysiker för att förstå att min hund är min bästa vän.

Det räcker med att man känner mig eller att man är in här på min blogg

regelbundet.

Jag kan inte ens om jag anstränger mig komma ihåg hur jag levde innan

jag blev hundägare.

Allt med att ha honom går på rutin och det är det mest självklara i min

vardag som finns.

Jag har hund likväl som jag äter och går på dass med jämna mellanrum.

Idag fyller Rally 3 år.

Ja så det här är heller ingen vanlig dag.

Hur det begav sig - the Story.

Jag hade länge velat ha hund.

Jag har alltid varit ute mycket, löptränat och gått långa promenader.

Min dåvarande sambo var inte promenadtypen precis (!) och tanken på

ett sällskap där i skog & mark växte sig starkare och starkare.

Jag hade tittat ut en ras som jag trodde att jag skulle passa bra ihop

med och till min glädje fanns det en kennel i Nyborg hos Klas & Lena som

snällt lät mig låna hem en vovve på prov över en helg för att lära känna

deras fina Flat coated retrivers sk "flat".

Helgen flöt på hur bra som helst, förutom trappen i posttornet där vi bodde

den här tiden i tre plan.

Tiken var dödsrädd för att gå i dessa, och hon var ju inte så liten att böka

med upp och ner.

Anekdoten i trapphistorien är att Rally är precis lika livrädd för samma

trappa idag som Wanda var för 4-5 år sedan.

Till skillnad från mig så ville min kille vid den här tiden ha en helt annan

hundras.

Typ raka motsatsen.

Han skulle promt ha en chihuahua.

Han hade en kompis i Sthlm som hade en sån, och han gillade den skarpt.

Nå väl.

Tiden flöt förbi, inget var bestämd tills vi sitter på ett flyg till stockholm

den 19/1 2008.

Där döptes Rally.

Vi hade ju ingen hund, inte ens vart och tittat på nån och vi var ju inte

helt överrens om ras ännu men ett namn hade vi nu i alla fall.

Inte visste jag att min kommande livskamrat skulle födas 2 dagar senare.

Några veckor flöt förbi.

Sara min vän frågar mig om jag vill komma med ut till Anna Lena, hon

ska träffa henne i nåt ärende och dessutom har dem massa jäkla små-

råttor till valpar som jag kan dregla på ungefär, för Sara vet ju att jag

älskar djur!

Ja kommer säger jag och tänker ju att jag ska bara "se men inte röra"

meaning - don´t fall in love!

Valparna var några veckor och hade just blivit lite rörliga och for omkring

där över allt.

De var så sjukt små att man knappt fattade att de var hundar.

Besöket resulterar i ett telefonsamtal till min kille :

- Du....jag tror att jag kanske har hittat Rally...

Efter följer flera besök av oss båda tillsammans och ett beslut.

Ja visst är det så, det är ju han som är han som vi har letat efter.

Sen tyckte vi att det var skitkul att Rallys kennelnamn (med tanke på

husses jobb) är Delicius DJ =)

En utlandsresa stundade, vi skulle åka med Danne och Linda på deras

brölloppsresa till Thailand och kunde inte hämta Rally vecka 8 som de

andra valpköparna, utan vi hade kvar honom där tills vi kommit hem.

Han skulle då vara 10 veckor gammal.

Att resa bort i värmen var helt underbart men när man vet vad som

väntar vid hemkomst så är det onekligen svårt att njuta av tillvaron

fullt ut.

Varje dag frågade han mig - längtar du nå ???

28 mars 2008 kom vi hem.

Vi slängde in väskorna i huset, sen åkte vi dit på direkten.

Så från att ha tänkt sig en flat-tik blev det alltså en chihuahua-hane.

Ingen är gladare än jag för det idag.

Ha en skön fredag !

// Melinda