Shit happens.

Man är ju en slav under teknikens under.

I dag har jag skrattat mer än på en månad sammanlagt.

Söndagkväll och min mobil erbjuder mig att uppdatera sig till version

"senaste & bästa version 2 punkt noll"

Kör tycker jag och sätter igång uppdateringen.

När den är klar stänger den själv av sig, och jag slår på den och sen

går livet vidare som vanligt...tills i dag.

Stressad som tusan i morse får jag ett mess av Sandra att jag måste

lämna in jobbnyckeln i repan på hotellet, hennes brorsa har inte vart

och lämnat hennes nyckel som han skulle.

Det har vart kaos, hon är svinless och måste sova där, men vi hörs sen.

Ok svarar jag och tänker...vad inni h-vete har hänt??!!

Jag rusar in till Andy, som ändå äger det här hotellet, och säger som

det är, att han måste ge Sandra nyckeln, att hon sover där på nå rum

och att det visst vart "nå liv"

Mycket frågande säger han att han givetvis ser till att hon får jobb -

nyckeln innan hon går över till oss på Hudverket.

Jag rusar vidare på ett morgonmöte där jag bland annat träffar den

andra ägaren av det här hotellet, Linda.

Jag frågar henne direkt vad som har hänt där inatt, och hon är lika

ovetande som hennes lillebror.

- men nu tror jag att Sandra kanske överderiver lite, för ingen har ju

ens ringt till mig inatt - säger hon.

Tillbaka på jobbet vid lunch träffar jag då Sandra.

Hon står i telefonen när jag kommer in, så jag hinner kolla in henne

och tänka att hon ser ju ändå rätt fräsch ut för att inte ha sovit

knappt nåt på en hel natt.

När hon sen kommer ner till mig på kontoret frågar jag såklart vad

som har hänt - vad har du gjort inatt??

Sandra fattar ingenting och än mindre fattade hon när Andy ringer på

morgonen, när Sandra sitter hemma i köket, och undrar vilket rum

hon ligger på.

Så vad har då hänt, för Sandra skickade visst ett medd till mig i morse,

att jag skulle slå igång hennes varma stenar till hennes massagekund

hon skulle ha när hon började jobba.

Under den här tekniska uppdateringen min telefon gjorde igår så har

den flippat om alla mina meddelandekonversationer upp och ner.

Så det första medd som jag får upp när jag öppnar någons namn

(i detta fallet Sandra) är inte det sist mottagna utan det första som

jag nånsin fått av henne under den här mobilens tid i min ägo.

Om jag nu inte hade haft så bråttom i morse kanske jag hade sett

att datumet på messet från Sandra var för LÄNGE sedan.

Och om jag inte hade haft så bråttom i morse så kanske jag hade

kommit ihåg att jag ju redan fått det där exakta medd förra våren

eller när det nu var.

Galet.

// Melinda