Där under ytan finns en värld som vi får lov att låna.

Vi kan titta närmare på det liv som är upphov till allt

det andra genom till exempel ett cyklop.

Redan i Thailand förra året blev jag barnsligt förtjust i att snorkla.

Alla i mitt resesällskap kan intyga att jag var först i och även siste

man att stiga upp ur vattnet när det var dags att dra vidare till nästa

ställe.

Det är någonting med det förbjudna.

Det faktum att vi egentligen inte har någonting där att göra.

Våran kapacitet är inte duglig nog för att ta del av det som pågår

under ytan, vid ett rev, eller på en havsbotten.

Vi kan genom konstlade metoder tjuvkika och spionera oss till en

upplevelse utöver det vanliga när vi dyker eller snorklar.

Det är facinerande det liv som pågår bortom våran planhalva.

Levande koraller, stim av fiskar i olika färger & former som

svävande sveper förbi din sida när du simmar in i deras revir.

Jag kan se mig själv vidareutveckla min passion för livet under

ytan, kanske ett dykarcert i faggorna inom en överskådlig framtid.

Kanske Malaysia nästa vinter.

Det är i allafall nåt att ha som målbild på näthinnan för att treva

sig fram genom våra kallare månader på året.

// Melinda - ett russin :-)