And we´re off.

Det kanske inte är så märkvädigt för andra att ha semester, men om man som

jag snart får räkna in 5 veckors sammanhängande ledighet på åtta år så är man ganska upprymd när man just är på väg att inkassera två av dessa.

Min blogg blir således och ett tag framöver en resa i tid och rum.

Ni får alltså följa med mig om ni vill.

Jag tycker om att skriva, och när jag nu ska vara ledig kommer det ju finnas

en massa tid att göra det på.

Ord är för mig mer än bokstäver.

Sen är väl inte envägskommunikation det roligaste men just för diverse olika

små virvlande tankar är det ett sätt att rensa, även om det mesta är dravel.

Jag ska strax borda flyget till Tyskland där jag har ett byte innan jag landar

i Frankrike kring 14-tiden idag.

Längtar efter att träffa min storasyster.

Vi sågs sist i juni förra året.

Det är alltid lika roligt att se hur långt eller kort hår hon har och vilken färg

det är, för resten är alltid det samma, hon ser aldrig en dag äldre även om det

går år mellan våra möten. 

Det ska bli kul att höra med Sven om det händer nåt nytt i rymden också =)

Jag har sagt det förut, men jag säger det igen, han HAR ett av vår tids

mest spännande jobb.

// Melinda

Don´t kill the messenger.

Just nu är det storbråk utanför mitt sovrumsfönster.

Rally blir svinorolig när folk skriker.

Jag är inte heller speciellt bekväm.

Det är en sak att småungar under 20 ballar ut i fyllan och härjar men

det här verkar vara lite allvarligare än så.

Det har uppenbarligen hänt något mellan detta, lite äldre gifta paret.

Bilden börjar klarna eftersom jag hör allt så bra, ja hela kvarteret hör

nog.

Det är väl i och för sig bra, att andra äldre får se att det faktiskt inte

bara är vi ungdomar (om jag får rymmas i den kategorin) som lever

om.

Däremot ligger det alltid en massa smärta och sårade känslor i alla

diskussioner av det här slaget och det är aldrig kul, för någon.

Idag har jag varit en förvirrad själ.

Jag har haft svårt att orgnanisera mig och jag har "post-it" lappar i

hela huvudet.

Jag kan i alla fall bocka av att jag har skaffat en resväska och att jag

har hämtat ut kortisontabletter till Rally OM någonting skulle hända.

Jag kommer skicka med ett halvt apotek med bra ha saker till Janne

och Carola i morgon :S

Fast inget kommer ju ändå att hända.

Det FÅR bara inte hända något.

Igår var jag ner en sväng på hotto, och kollade in Valhall Nightclub.

Det blev en kort och städad kväll.

Jag tar alltid taxi hem fast jag bor 5 minuter bort.

Antingen så har jag alldeles för obekväma skor, eller så är det kallt.

Igår var det både och, tyckte jag.

Av nån anledning fick jag inte betala min bilresa till den trevliga taxi-

chauffören.

Otippat schysst.

Han hade också hund, eller hade haft men den hade gått bort efter 15

år.

Bara folk som har haft hund förstår hur fäst man blir och hur fin

kommunikation man kan ha med sin bästa vän på fyra ben.

Ikväll har jag ock Rally strosat på ute i över två timmar.

Superhärlig kvällspromenad med strålande sol.

I morgon börjar jag jobba 08.

Fram till lunch ska jag jobba bort det jag måste göra sen ska jag bara

packa, ha qualitytime med råttan och göra mig i ordning för semestern.

Jag måste också "scana" in mitt pass och körkort och maila det till

syrran.

Gahhhh, sånna där teknikaliska överkurs-kunskaper vet jag absolut inte

hur man gör.

Så därför måste jag också hitta nån som kan hjälpa mig...kan du ?? :)

God natt från mig.

// Melinda

Jag är ett skåp.

Ja just nu i alla fall, för en av sakerna jag bara måste göra innan fredag

är att lämna in sista uppgiften i svenska B kursen.

Jag har dragit ut på det allt för länge men nu är jag alltså på banan.

Uppgift 6 c.

Kreativ skrivuppgift.

Beskriv dig själv som ett skåp.

Oj herre.

Jag anar att det som följer nedan inte kommer låta klokt, på en fläck.

Ha överseende, eller testa själv!

**************************************************

************************************

På utsidan är jag en stark, klar färg.

Troligtvis cerise eller kornblå.

Jag har ben som trots att de kan se rangliga ut, ändå står väldigt stadigt.

De står faktiskt så stadigt att man kan tro att de är ett med marken det

står på.

Det här skåpet är inte som andra för till skillnad från de skåp som är stöpt

i en fast form så kan detta ändra sin fysiska skepnad.

Det växer, ofta och mycket.

Jag vet inte själv hur högt eller brett det kommer bli, men troligtvis rätt

många våningar till.

Det är inte så lätt att ta sig in i det här skåpet.

Det har dubbla lås och massa koder.

I princip ingen tar sig in, någongång i historien har inte ens jag själv tagit

mig in här.

Men OM nån skulle ta sig in, så finns det 4 små rum.

På bottenplan i knähöjd ligger maskinrummet.

Här finns allt man kan behöva för att klara sig, om olyckor är framme eller

om man måste sätta plåster på nåt sår.

Lappa och laga. Bita ihop.

Ovanför har vi kontoret.

Här ligger kalendern och en massa papper.

Här är det alltid ett ordnat kaos.

Du skulle tro att allt va huller om buller, men om du tittade noga så skulle

du se allt allt är systematiskt ordnat, och du skulle förstå att här är det

inget som faller mellan stolarna. 

Om de två ovanliggande rummen är stökiga så är det ännu mera ordning

och reda just här.

På tredje våningen nerifrån är det helt tomt.

Fast det finns jättemycket plats.

Hela detta rum är inrett i rosenröda färger, som skiftar efter årstid.

Det kan både blomma, ha knoppar och vara ganska visset, om ingen

vattnar.

Kodord krävs för access, och en livvakt står strategiskt utplacerad i

rummet ovanför.

Högst upp, på översta våningen, i en låda, har jag samlat alla intryck.

Av alla jag mött.

Här analyseras och bedöms man efter ärlighet och grad av lojalitet.

Här trycker man också på gasen eller bromsen.

Det finns ingen koppling, man går antingen framåt i full fart eller så står

man still.

Både insidan och utsidan är vadderad.

Det är inte gjort av något hårt material, även om man kanske lätt kan

tro det.

Och om något annat skåp i närheten tappar balansen så kastar jag mig

handlöst på backen för att ta emot och dämpa dess fall.

**************************************************

**********************************

// Melinda

Plötsligt händer det.

Helgen har passerat.

Fredag kväll spenderades med min jycke på en fotbollsplan.

Han är GALEN i fotbollar och grym på att spela.

Faktum är att han blir bättre och bättre i sitt passningsspel ju mer vi håller

på.

Det är sant!

Tidigare kunde han bara köra rakt fram med bollen men nu fattar han att

svänga och komma tillbaka.

Han är något söt när han med nosen hämtar alla bollar jag skjuter iväg &

det är superbra aktivering för honom.

Ska lära honom att dribbla mellan konor också =)

I lördags jobbade jag butik tillsammans med min syster som gjorde ett in-

hopp på sin semester.

Hon var helt slut efter ledigheten, det tär visst på att vara ledig och ränna

runt.

Tacka vet jag jobb och vardag ;)

Efter arbetet tog vi en prom hemåt för att småbörja med förberedelserna

inför kvällen.

Lotta och Lars hade sin årliga altanfest och jag planerade att komma dit

kring 18-tiden.

Väl hemma blev det som skulle bli en femmas blund, ett par timmars sömn

vilket gjorde att jag kom först kring 21 till festen.

Vi hade supertrevligt och drog ner på stan vid halv tolv eller nåt sånt.

Väl inne satt vi oss i första bästa tält, och där blev jag kvar.

Det var så mycket jag såg av området.

Det kom hela tiden nya härliga människor så jag tog mig aldrig vidare.

Igår drog vi ut på en långprom som skulle avslutas med att jag skulle köra

hem bilen som var kvar hos Lotta sen kvällen innan.

Istället hamnade jag på en mycket trevlig spontanmiddag med ett glas vin

i strålande kvällssol på campingen tillsammans med Linda, Jespan, Tatiana

och tillhörande barn.

Idag har jag varit "ledig" dvs inte schemalagd.

Jag skulle bara göra deklarationen och kolla mailen men blev som vanligt

i jobb betydligt längre än planerat.

Resten av min dag bör innehålla plugg & träning.

Jag är jätte gymsugen!

Rumpa, mage & biceps står på mitt schema idag.

Men det blir ett sent kvällspass om det blir nåt alls.

Tappade lusten när jag var där sist och stod som fångad av en stormvind i

ett hav av fläktar.

Luft i all ära, men det är varken skönt eller sunt i mina ögon att stå och

träna i blåsväder.

Jag blir svintorr i ögonen och halsen och för MIG är det inte en bra lösning.

Hellre svettas jag som en gris, det är ju trots allt träning man håller på

med när man är där.

Jag kan bli lite konfunderad över klagomål på att det är varmt och just

svettigt, som man hör på gymmet och främst i spinningsalen titt som tätt.

Jag vet inte hur andra tänker men för mig är just det, själva poengen.

Jag har fotat några vardagsbilder som jag lägger upp.

Bland annat en liten mini, mini fågelunge, som vi sprang på och nästan

över på strandpromenaden för någon dag sen.

Jag har aldrig sett en så liten fågel!

Den hade uppenbarligen trillat från ett bo och kunde inte ens flaxa.

Vad ska man göra ???

Finns det nåt SOS birdienummer ??

Jag gjorde ingenting, tänkte att naturen får ha sin gång.

Jag ville ju egentligen ta hem han så klart.

Jag älskar fasiken nästan alla djur, alla med päls i alla fall.

Jag skulle troligtvis börja böla om jag träffade hundvalpar.

Jisses.

Dessutom fotade jag mina parfymer som jag använder just nu, bara för att

jag är så himla nöjd med mina val.

Dagsparfymen blev jag tipsad om, och den är kanon!

Den heter ju "Fresh Laundry", låter kanske inte så spännande med nytvättade

kläder men just den doften är bara så, ja fräsch helt enkelt.

Ha en fin måndag kväll vänner :)

// Melinda

Ett möte, ett skådespel.

Det mest onormala förlöper normalt.

Titta det regnar. Typ.

Jaha, okey, då är jag tillbaka.

Helt oväntat har faktiskt en och annan person lagt märke till att jag inte

bloggat på några veckor.

Ni måste förstå mig.

Att sitta här och skriva den här bloggen skulle ge även dig tveksamhet &

tvivel ibland.

Jag hamnar i en svacka emellanåt när jag inte vet varför jag håller på med

det här.

Alltså JAG tycker ju att det är rätt kul när jag väl känner att jag har tid att

skriva men jag känner mer att jag inte har nåt vettigt att säga ER som läser.

Det händer absolut inte intressanta saker i mitt liv varje dag och jag kan

inte tänka mig att någon vill läsa en blogg om en vanlig vardag där nästan

likadana dagar rullar på en efter en efter en.

Thats why.

Nu ska jag i alla fall berätta, i en salig oordning, vad jag gjort den sista

tiden.

Skrolla ner om det blir boring ;)

Gick en lunchpromenad en dag till Jocke och Maria.

Sa till kollegorna på jobbet att jag kommer på ett tag.

Jag var hemma precis till midnatt.

Med Maria hade jag kunnat sitta kvar och surra än.

En tidig sommarmorgon efter en blöt kväll, för länge läng sen, klev Maria

fram och tog mitt parti i en bisarr situation.

För mig visade hon att hon är den vännen som jag önskar att alla skulle ha.

Hjärta dig och din familj SÅ mycket.

Igår hade jag en kund, eller många men en som gjorde mig lite smånervig.

Å de händer inte en gång på fem år kan jag säga.

Just i mitt jobb är jag förb***at  trygg i det jag gör men den här kvinnan

fick mig att känna mig som en liten fjortis.

Hon var naturligtvis högutbildad, 50 plus, stockholmare, inga barn.

Hade sett hela världen och så vidare.

Hon var absolut inte otrevlig på något som helst sätt, tvärtom.

Vi surrade massor men under hela tiden kände jag mig smått underlägsen.

Dräparen kom när jag berättade om min kommande semester, att jag bland

annat ska besöka välkända St Tropez på franska rivieran.

- Lilla gumman, ska du dit då får du allt ta och sminka upp dig lite, säger

den stiliga lite äldre kvinnan med glimten i ögat.

Tur man inte är 14.

Då hade man väl farit hem och lagt på allt spackel man kunde hitta.

Det är pub på Lilla ikväll.

Jag hör det från mitt sovrum där jag ligger.

Jag borde väl ha gått dit ikväll eftersom flera av mina kära avlägsna

vänner skulle dit, men jag hittade ingen som helst gnista.

Helt dött.

Midsommar har ju passerat.

Jag och min fyrbenta vän var ute men familjen Malmström i deras stuga.

Vi hade ett väldigt traditionellt firande med allt vad det innebär.

Det var riktigt mysigt.

Jag, Rally och alla ungar gick en promenad till "mitt i sanden".

Vad det är ??

Ja det är en skog och mitt i den är det massa sand.

Inte krånglar barnen till det i onödan.

Det är bara vi vuxna som kör kryptik i vårt språk.

Det är det bästa med ungar, man vet exakt vad de menar, vad de vill och

vad de tycker.

Jag har varit på mitt första Tupperware-party!

Med grannen av guld och Wiklunds brudarna.

Elvahundra spänn plastburkar blev det.

Jag borde väl ha köpt allt man kunde hitta för att organisera upp mig lite,

och som de sa - Det ser ju snyggt ut i kylen också.

Herre, tänkte jag...jag är ju nöjd om jag ens har någonting i den.

Jag har kört åtminstonde 4 bra pass på gymmet sista veckan.

En kille pikade min lysande frånvaro detta året med en syrlig kommentar i

gårkväll - Jaså Melinda visar sig här ??!

Det är ju kul att det märks att man är borta !!

Jag har inga bilder att ge er.

Har inte fotat sista tiden.

Slänger upp några gamla, som legat här tidigare.

De är från min förra utlandsresa, passar ju när det närmar sig semestern.

// Melinda