Min saga börjar lida mot sitt slut och meddans solen går ner över

Riviera Maya tar jag mig en funderare över vad jag har inbringat.

En av höjdpunkterna var en sen eftermiddag när det drog ihop till ett

jädra blåsväder och vi, tillsammans med många nere på stranden fick

den stora äran att se en Tornado svepa förbi i sin skrud ute över vattnet.

Naturkrafter är mäktiga och i sin storhet känner man sig själv väldigt liten.

Jag har fårstått att det inte är farligt att sakna de man älskar och håller av.

Jag känner nu att jag verkligen behövde det lilla andrummet som jag har

fått i och med den här resan.

Alla människor bär sin historia och ingens liv passerar förbi utan motgång.

2009 har inte varit mitt år, tillsammans med flera andra år men just detta

har tagit på mina krafter oerhört mycket.

I min kropp känns det som att jag har åldrats tio år på bara ett enda år på

grund utav att någon tog sig friheten att stjäla saker som bara var mina.

Det jag helst av allt vill ha tillbaka, det som betyder mer än någonting annat

och det som kommer vara grunden för hur mitt liv kommer se ut i framtiden

är - att kunna lita på.

Det ligger inte längre i min natur att lita.

Det vore korkat, rent idiotiskt och jag kan

inte förmå mig själv att tro något annat.

Jag är inget ämne för kärlek och relationer.

För han som ska leva med mig måste ha ett tålamod av Diamant och ett

hjärta av vitt Guld.

Han måste vara övertydlig och noggrant specificerande med allt som skulle

kunna missförstås.

Eftersom murarna är skyhöga måste han också vara bergsbestigare, sen får

han så klart inte knacka på dörren om han inte är beredd att komma in.

Han måste bekräfta mig fysiskt, verbalt & mentalt.

Utan allt detta skulle jag trampa upp till midjan i kvicksilversand och det

är inte ett mänskligt ställe att vara på, för någon.

Så när rädslan kryper på och sveken gör sig påmind är det lätt för mig att

känna trygghet i att vara som jag är, själv.

Snart ska jag packa ihop och lämna det som varit mitt hem sista veckorna.

Jag blir varm av glädje när jag nu kan börja räkna ner dagarna tills jag får

träffa min stora glädje här i livet – min hund Rally!

Han är trogen och älskar mig villkorslöst, sju dagar i veckan är jag prio ett

på hans lista och får han välja sällskap en Lördag kväll så hänger han helst

med mig.

// Melinda

 

Linnéa

25 november 2009 20:58

Hej skulle du kunna vara jätte gullig och hjälpa mig med min marknadsundersökning jag gör för mitt bröllopsfilm-företag? Det är bara tre frågor och går jättesnabbt, skulle verkligen behöva din hjälp! (Svara på min blogg)

Fråga 1: Kön?

Fråga 2: Hade du varit intressear av att köpa ev DvD med ditt bröllop (vigseln) på? Filmat med hjälp av två professionella filmkameror, redigerat och utbränt på DvD skiva i ett fint fodral.

Fråga 3: Hur mycket hade du som max, kunnat tänka dig att betala för tjänsten? Under/ Över 3000 kr?

http://rubin.bloggagratis.se

 

Ida N

25 november 2009 21:09

tror Rally längtar lika mkt efter dig! Tänk dig hans rektion när han ser att älskade Matte är tillbaka!!! oj oj :)

 

vildsaga

25 november 2009 22:12

hoppas att du får må bättre och jag gillar att läsa din blogg den berör mig...synd att vi inte är så bra vänner mer jag saknar de roliga stunderna...även om det var länge sen..sköt om dig och ha det bäst..kram

 

Melinda

25 november 2009 22:59

Vildaga...detäraldrig försent...:-) KRAMAR!!! Ida...jag hoppas det verkligen...längtar ;-) Tack för din gulliga kommentar!

//Melinda

 

Bella

25 november 2009 23:14

Jag hoppas verkligen du njutit av tiden där borta, jag är avis;-)Men men jag sparar och sparar..Rally kommer nog bli jätteglad när du kommer hem,Tekla också;-)Ha sköna sista dagar.Kram/B

http://bellaw.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Varför kan man inte stanna tiden ? Behålla känslan.   Hemma hos min lillasyster i Öjebyn. Villan är en dröm. Superfint, superfräscht! Trevlig planlösning och plats för alla. Julien verkar stormtrivas med sitt rum.   Julaftonsmor...

  Never mind, I'll find someone like you. I wish nothing but the best for you, too.   Jag ska fatta mig kort En person jag träffade på gymmet för en tid sen sa, efter en diskussion om att det ibland är svårt att ta sig iväg och träna, - "de...

  Timeout Regression.   Veckan som snart har passerat till fullo, har innehållt trevliga möten, andra mera obligatoriska möten, julmat (nu börjas det) , och ett ungdomsdisco i nattklubben på hotellet. Med mera. Jag förtjänar inte att kä...

  Man måste lita på, att saker faller på plats.   Jag måste ta en paus från jobbandet en stund. Jag finner en märklig ro i att skriva. Undrar om det bara är jag.   Igår kväll samlades vi hos Lotta. Vi tittade på resor och åt. Jag...

  Time itself is so obscene. Time itself don't mean a thing.   Och på den tjugotredje dagen tränade hon. Efter en träningsfri svit om tjugotvå dagar bröt jag upp mitt latmaskliv till förmån för ett pass på gymmet i går kväll. Jag är eg...