Alla inlägg den 6 september 2009

Av Melinda - 6 september 2009 23:53


Ofta är det enkla också det allra bästa.



Jag avslutade min helg med ett sent gympass med efterföljande kvalitetstid i bastun.


Tydligen var det fler än jag som delade uppfattningen att gymmet var stället att hänga på en söndagkväll klockan nio, för jag var absolut inte ensam som jag hade trott.


Jag delade hantlar och bänkar med några unga killar.

Jag såg visserligen aldrig att de tränade men det kanske kändes bättre att åtminstonde ha varit där.


Ibland undrar jag hur folk tänker på gymmet.

Vad de har för mening & mål med det hela.


Just med styrketräning är det liksom hela grejjen att ha en plan.

Kroppen är kartan som du genom olika övningar prickskjuter de specifika delar du vill förändra med din fysik.

Gymmet är inte stället att driva omkring på, åtminstonde inte om du vill ha något form av resultat.


Jag körde ett rejält armpass och förväntar mig att det kommer kännas i morgon.

Träningsvärk för mig är en hat- kärlek som jag varken vill ha eller vara utan!


God natt.


//Melinda



Av Melinda - 6 september 2009 15:30

Jag gillar inte otrevliga överraskningar.

Jag vill helst veta vad som väntar mig.


Jag fick ett oväntat besked.

Jag hade inte en chans att ladda garden, jag var varken införstådd eller beredd. 

Jag fick aldrig innan ta ställning eller bilda en åsikt, och det fanns inte på kartan att jag ens skulle ha tänkt tanken.


Det bara kom. 


Jag tror jag sa och gjorde saker som inte var så snälla.

Jag kan se i min tillbakablick att jag blir fysisk och jag vill minnas att jag skrek, men jag ser också att det som skedde var bortom min kontroll.

 

Jag kunde inte höra särskilt bra, orden som sades var långsamma och släpande.

Marken gungade så mycket att jag nästan inte kunde hålla balansen, jag kände mitt hjärta slå så högt och tydligt att det måste ha kunnat synas på min kropp.

Jag blev andfådd och fick blodsmak i munnen.


Jag fick en chock. 


Jag tror man formas av sin miljö.

Ett beteende som man har levt med blir ens vardag hur märkligt det än kan verka för en annan.

Man blir van med ett sätt att förhålla sig till saker, man tappar bort sin egen åsikt och successivt glömmer man att man gick in i relationen med ett värde.

 

Man lär sig konsten att låtsats som att det regnar.

Det som gör ont rinner av som vattnet på en gås.

Man ler.


//M

Ovido - Quiz & Flashcards