Vaknar med en dunkande huvudvärk.

Känner mig skållhet och fryser på samma gång.

Misstänker feberfrossa men med tanke på att jag inte

ens kan komma ihåg när jag hade feber sist, än mindre

hur det kändes så antar jag att mina symtom ska gå över.

Tar en promenad med hunden, skönt att komma ut och kyla

av mig lite, det känns bra för trycket i huvudet.

Efter 3 minuter tycker jag då helt plötsligt att det är svinigt

kallt, börjar frysa och skyndar hemmåt.

Tar en riktigt varm dusch, även väldigt lång.

Kommer ut och inser att jag håller på att brinna upp.

Kommande timmar är det täcke på, täcke av som pågår i

min säng.

Vaknar på eftermiddagen vid halv fyra, i betydligt bättre i form.

Fast seg.

Vad hände?

Vad var det där?

Ja mycket ska man tydligen vara med om.

Besvikelsen är överhängande då jag hade två viktiga saker på

agendan idag som jag missat.

Det ena var ett uppdrag som jag kännt mig lite spänd över, jag

skulle ut med en leverens, egentligen igår men då väljer personen

som jag söker i fråga att sluta tidigt på jobbet så jag hittar han

inte.

Fick skicka en kompis i mitt ställe idag, vilket resulterar i att jag

framställde mig själv som en fegis, för han vet ju inte att jag låg

hemma och kved.

Mitt andra uppdrag var en Luleåvisit med mitt gamla tjejgäng från förr.

Vi var ett gäng på 6 tjejer som höll ihop i vått och torrt under skoltiden,

och vi har lyckats att även i vuxen ålder ha regelbundna sammankomster.

Dessvärre har vi förlorat en av oss.

Vi är numera bara 5.

De fick åka utan mig i morse, vilket känns som en stor förlust.

Med gamla gänget har tiden stått stilla på ett magiskt sätt.

Vi har minnen av händelser som ingen annan vet någonting om,

och vi har band mellan varandra som är obrytbara.

// Melinda - med en tillfällig formsvacka

Mitt gamla gäng :-)